Står aldrig stilla

INTERVJU | Publicerad 2012-08-01

Duon bakom det amerikanska hiphopfenomenet G-Side, Stephen ”ST 2 Lettaz” Harris och David ”Yung Clova” Williams, rappar om trasiga uppväxter med droger, hemlöshet och fattigdom med musik som samplar allt från indieband till mezzosopraner. Och har hittat Sveriges Alabama i Kiruna.

Femårige Stephen och hans mamma sover under en bro i staden Athens, en bit utanför Huntsville i norra Alabama, USA. De har varit hemlösa ett par veckor sedan familjen vräktes. Stephen tas snart ifrån sin mamma och under tre års tid bor han på olika fosterhem.
– Jag vill inte skryta med min barndom, men det var tufft. Det var som i en sorglig film, säger Stephen i dag.

Det är sent åttiotal. Börsklippen på Wall Street har skapat en generation av unga miljonärer. Samtidigt har samhället klyvts itu under president Ronald Reagans massiva skattesänkningar för välbärgade och nedskärningar på sociala program. Värst drabbas fattiga afroamerikaner, inte minst i södern. Alabama är, tillsammans med Mississippi, en av de amerikanska delstaterna med minst socialt skyddsnät.
David, sex år gammal, bor i en husbil tillsammans med sin mamma. Bara tiotals meter från hemmet hörs nattetid pistolskott. Dagtid säljs droger, hans mamma röker crack.
– Min mamma sa alltid åt mig att knipa käft om att vi var fattiga, det var för skamfyllt. Ingen i skolan visste hur illa det var. Den erfarenheten och insikten gör dig ödmjuk och ger dig en speciell drivkraft, säger David.

”Evictions, convictions, addictions. Sickness, astma, cancer, Aids. I be praying to god to let me see my last days. Single mom no father, got caught up in the system, that’s when shit got harder. Crackers tryna tell my moms smoking crack. Three years, three foster homes, then I got her back. I don’t cry, but you can see the pain in my face.” – ”Pray”

Ett rödskimrande ljus reflekteras genom det täta molnet från en rökmaskin. Den genomträngande basen får golv och märg att vibrera, tung och tjock rök tränger ned i lungorna och efterlämnar en kletig känsla. Ut på scenen i den trånga och svettiga före detta industrilokalen kliver Stephen Harris, känd som ST 2 Lettaz, och David Williams, som går under namnet Yung Clova. Huntsville har kommit till Stockholm.
Frihet träffar G-Side i samband med duons Sverige- och Europaturné, som bland annat omfattar stopp i Malmö, Stockholm och Kiruna.
– Kiruna var som hemma för oss. Folk gled runt i klassiska bilar och spelade hög musik i hemmabyggda högtalare, precis som i Huntsville. Dessutom har Kiruna, liksom Huntsville, rymdforskning, säger ST.

ST är den på pappret skickligare rapparen, som staplar multipla stavelser på varandra och använder målande metaforer. Clova är mer rakt på. Avskalade, minimalistiska rader, hårdare. Dialekten är mer utpräglad, rösten raspig och släpig. 2007 släppte gruppen ”Sumthin’ 2 Hate”, första albumet under namnet G-Side och med producentduon Block Beattaz bakom spakarna. Men det är först på uppföljaren ”Starshipz & Rocketz” året därpå som produktionerna förfinas och ST och Clova vågar rappa mer personligt.
– De områden som vi och vår familj kommer från har en historia som förtjänar att höras av fler. Det faktum att vi kommer från Alabama gjorde det svårare att bryta igenom. Folk såg oss som efterblivna lantisar från urskogen. Skivbolag brydde sig inte om oss, säger Clova.
– Men Huntsville är inte så country. Det har funnits grupper före oss. Vi rider inte på hästar, vi har elektricitet, konstaterar ST.

”Momma stay gone, Daddy been gone, lights ain’t on so I had to get grown / No TV, can’t watch the Flintstones so I went outside with the boys and flipped stones.” – ”Youth Of The Ghetto”

Nittiotalet har nått sin kulmen. Stephen Harris och David Williams går båda i den amerikanska motsvarigheten till högstadiet. De introduceras till varandra via en gemensam vän och upptäcker att de bor på samma gata. Snart börjar de ses efter skolan. 
– Vi satt och trummade med hårborstar på köksbordet, rimmade och lekte med ord. Sedan den dagen var vi odelbara, minns ST.

1999 börjar de lägga de första rimmen som G-Side, med uppväxtens minnen som fond för berättelsen om Huntsville, ”staden utan röst”.
– Det fanns grupper som 8 Ball & MJG, Outkast och UGK. Men vi ville inte bli de nya någonting, vi ville bli de första oss, slår ST fast.

Men drömmen om att syssla med musik och realiteten med att behöva betala räkningar har hela tiden frustrerat. Clova driver tillsammans med några vänner en frisörsalong i Huntsville, ST jobbar på en bensinmack. Snarare än de stora gesternas språk är G-Sides resa historien om att genom blogginlägg och tweets sprida evangeliet om den säregna hiphopen från Alabama. Så heter också hiphopkollektivet där G-Side utgör kärnan Slow Motion Soundz, med mottot ”Slow motion is better than no motion”. Mitt i Huntsville står sedan sextiotalet en jättelik raket, en realitet som G-Side effektivt utnyttjat i sin musik. På gruppens andra skiva, ”Starshipz & Rocketz”, ses två unga pojkar under en stjärnbeströdd himmel stå och peka mot raketen.
– Det är det stoltaste vi har i Huntsville, en stark symbol. Raketer var hur en generation av familjer fick sin brödföda, säger ST och fortsätter:
– Å andra sidan: Raketen rör aldrig på sig. Den jäveln bara står där, fastnaglad i marken. Därför är den också en symbol för de som aldrig tar sig någonstans, som fastnar. Det är därför vi aldrig vill stanna.

Kanske är det rädslan för stillaståendet, rastlösheten, som gjort att duon ända sedan debuten 2007 haft en hög utgivningstakt. 2008 kom ”Starshipz & Rocketz”, 2009 ”Huntsville International”, 2011 både ”The One… Cohesive” och ”iSland”.
– Vi måste hela tiden växa, utvecklas, för att inte gro fast. Våra fans lever i internetåldern och musikens livscykel blir allt kortare.

Daniel Mathisen

Fler texter av Daniel Mathisen ›