

Omtumlande mästerverk
RECENSION | Publicerad 2010-12-10

Ystad. Murrigt 70-tal. Leena, som barn spelad av Tehilla Blad, är äldst av två syskon och flyttar tillsammans med sina finska föräldrar in i ett av Ystads nybyggda hyreshus, ”Svinalängorna”. Vad som öppnar som ett ömt porträtt av en arbetarfamiljs klassresa utvecklas till en studie i mänskligt förfall. När Leena i vuxen ålder, briljant spelad av Noomi Rapace, reser tillbaka till det välbekanta kvarteret är det en vägg av kvävande minnen som slår emot henne. Noomi Rapaces och Tehilla Blads dialog fungerar som ett kompromisslöst slag i magen. Manuset vibrerar. ”Svinalängorna” är mer än en skildring av en svunnen tid. Den är lika mycket ett existentiellt manifest över ett Folkhemssverige där arbetarklassen för första gången fick nycklar till moderna lägenheter. Pernilla Augusts regi låter tittaren tumla ner i ett bottenlöst hål av alkoholism, våld och brustna drömmar. När sluttexterna tonar fram ångar biosalongen ännu av desperation, utanförskap och försoning. Mörkt. Och lysande.
Daniel Mathisen