Bild: Mattias Vepsä
Gabriel
Kandidat till SSU-ordförande
INTERVJU | Publicerad 2011-06-15
Som ny SSU:are drog Gabriel Wikström igång en klubb som lockade över 35 personer. I dag kandiderar han till ordförande för förbundet och brinner för utbildningspolitik. Nu vill han spetsa SSU genom att satsa på lokal politik, förespråka elevdatorer och möjliggöra för fler att köpa egen villa.
Det är 90-tal. Statsministern heter Carl Bildt och Sverige befinner sig mitt i en ekonomisk kris, med massarbetslöshet och åtstramningar. Gabriel Wikström har lektion i skolan och frågar efter en ny penna. Den gamla har gått sönder. Till svar får han att pennorna är slut. Kommunen sparar in, lyder motiveringen.
– Krisen på 1990-talet präglade mig mycket. Material ofta tog slut i skolan och det väckte en tanke om att någon var ansvarig för det, att det inte behövde vara så, minns Gabriel.
Så småningom slog intresset för politik rot på allvar och 1998, bara 13 år fyllda, surfade Gabriel in på ssu.se och skrev in sig som medlem.
– Mina föräldrar har socialdemokratiska värderingar så jag har nog fått mycket hemifrån. Jag insåg tidigt att man påverkas av arv och miljö, att sociala faktorer spelar roll för vilka möjligheter man får i livet, säger Gabriel medan han gestikulerar med händerna.
Han blev aktiv i Fagerstaklubben SSU Rio Rojo, gick kurser och slukades upp av verksamheten i ungdomsförbundet. När klubben sedermera slumrade in tänkte Gabriel nästan lägga politiken på hyllan. Annat, som fotboll och vänner, lockade. Men en dag fick han höra att CUF, Centerns ungdomsförbund, startat upp lokal verksamhet i hemkommunen Skinnskatteberg, något som fick honom att tända till.
– Om CUF kan så kan vi också, tänkte jag och bestämde jag mig för att starta en klubb i Skinnskatteberg. Som flest var vi nog 35 personer.
– Så egentligen har jag CUF att tacka för att jag fortsatte inom SSU, säger han och ler brett.
Parallellt med SSU-engagemanget under högstadiet och gymnasiet engagerade sig Gabriel också i elevrådsorganisationer, bland annat som elevrådsordförande. Insynen i skolans arbete och elevernas villkor väckte intresset för skolfrågor och sedan 2007 är Gabriel ansvarig för utbildningspolitik i SSU:s förbundsstyrelse.
– Det är en hjärtefråga sedan många år tillbaka. Under de besök jag gjort ute i SSU-distrikten pratar jag mycket om hur skolpolitiken påverkar samhällsutvecklingen i stort, säger Gabriel.
– För mig är elevperspektivet viktigt. Läraren ska inte vara en allsmäktig gud, snarare en mentor för eleverna.
Det är också på skolområdet Gabriel vill genomföra de största samhällsförändringarna. När han får i uppgift att nämna tre för Sverige viktiga reformer landar två av dem inom utbildningspolitikens domäner.
– Den första reformen jag vill genomföra är en så kallad en till en-modell, liknande den vi just nu gör i Västerås. Enkelt uttryckt handlar det om att alla elever ska få en egen dator för att kunna jobba mer ämnesövergripande. Vi underskattar potentialen i att använda it inom skolan.
– Bostadspolitiken är viktig, eftersom den i dag saknas helt och hållet. Det behöver byggas båda små hyresrätter och andra former av boenden. Till exempel borde fler kunna skaffa en egen villa med trädgård, lite som en uppdaterad egnahemsrörelse.
– Den sista reformen jag vill prioritera är ett treterminssystem inom högskolan, som tillåter studenter att fokusera på studier och slippa den stress sommarjobbshetsen medför. Då skulle vi också komma åt den sena etableringsåldern på arbetsmarknaden, som i dag är hela 28 år.
Framtiden för socialdemokratin är ljus, förutspår Gabriel. Men då krävs också en mer disciplinerad målbild och en rörelse som prioriterar politisk förnyelse.
– Vi har inte råd att göra enkla misstag, som när Håkan Juholt meddelade att Sverige inte ska delta i Libyeninsatsen. Det håller inte, säger han och fortsätter:
– Socialdemokratin har historiskt skapat en modell som attraherar många. Samtidigt fanns det brister och fel i gårdagens offentliga sektor. Förändringen med fler privata utförare och större mångfald var därför ofta nödvändig. Nu handlar det om att hitta en ny, uppdaterad, berättelse för samhället.
Gabriel menar att SSU ”brottats med organisatoriska problem” och att tidigare skandaler och internt käbbel skymt sikten för en offensiv idépolitik. Får han chansen att leda förbundet vill han vässa SSU:s politiska profil.
– Det interna har tagit för mycket tid. Nu är mycket löst och vi kan fokusera på annat. Till exempel är bilden av förbundet ofta otydlig, förklarar Gabriel och fortsätter:
– Jag vill att SSU återupprättar arbetarrörelsen som en frihetsrörelse. SSU måste också bli bättre på att synas i partiet, det ska vara naturligt för en ung SSU:are att vara med och påverka partiet lokalt.
– SSU måste driva förnyelsen tydligast, avslutar han, kastar väskan över axeln och hastar iväg till tåget mot Västerås.
Gabriel Wikström
Ålder: 26 år.
Bor: Med sambo och barn i Västerås.
Bakgrund: Tidigare ordförande för SSU Västmanland, ledamot i SSU:s förbundsstyrelse sedan 2007 och gruppledare för Socialdemokraterna i Barn- och ungdomsnämnden i Västerås. Jobbat som lärarvikarie och valkretssekreterare för Socialdemokraterna i riksdagen. Läst spanska och franska utomlands, studerar just nu statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Aktuell: Kandiderar till ordförande för SSU.
Favoritskiva: Det mesta med Lars Winnerbäck.
Favoritbok: ”This Book Will Save Your Life” av A.M. Homes.
Kuriosa: Är händig. Satte nyligen upp en hylla hemma.
Daniel Mathisen
