Martina Lowden

”Jag har ägnat mycket av mitt liv åt att hata”

INTERVJU | Publicerad 2008-05-12

Visst är det skönt att träffa människor som försvarar ett beteende som sällan är socialt accepterat? Martina Lowden ursäktar introverta samtal och litterära hemmakvällar istället för partytimmar på stan.

Hon vill helst inte träffas för en intervju. Säger att hälsan inte varit den bästa de senaste månaderna. Så vi pratar via mejl istället.

Martina Lowden, 24 år, fick ett enormt genombrott för lite mer än ett år sedan. När hennes bok ”Allt” kom i skarven 2006/2007 gullade varenda större kulturredaktion med henne. Men känslorna var inte helt rena, Martina Lowden är ingen gullegris. Hon ursäktar sig inte och det har skrivits ordentligt om att hon är så kaxig. Hennes tjocka bok har även i verkligheten guld­sidor – ”Allt” är en guldsmyckad tegelsten. De 675 sidorna är ändå ganska lättlästa, att hon drar långväga referenser försämrar inte läsupplevelsen. Språket är hennes kärleksrelation – eller hon pratar om orden och meningarna som om de är viktigast i världen. Kärlekshistorier som hon vill putsa till.

– I grundskolan och på gymnasiet gjorde jag det (rättade folk). Jämt. Sen upptäckte jag hur mycket roligare livet blir av felhörningar och missförstånd och stavfel. Min favorit är en pandaflicka som läste ”OMG LEV” som ”oh my god, lev!” istället för ”omgående leverans”. Det var fint.
Martina Lowden visste att det hon skrivit skulle gå till samtidshistorien. I alla fall känns det så i efterhand. Flera av styckena i boken är skrivna på hennes favoritcafé Valands i Stockholm. Där skrapar stolarna i golvet på exakt samma sätt som det gjorde när caféet inrättades för en sisådär femtio år sedan. Allt är i häpnadsväckande original.

Nina Svanberg

Fler texter av Nina Svanberg ›