Martina Lowden

”Jag har ägnat mycket av mitt liv åt att hata”

INTERVJU | Publicerad 2008-05-12

 Bild: Terese Andrén

På frågan om vad hon gjorde dagen som boken släpptes svarar hon:
– Minns inte riktigt. Läste recensioner och lyste av lycka, tror jag. Men kvällen innan hade jag ett chokladkalas i den knallrosa feministbokhandeln Hallongrottan. Högar med mörka körsbär, kakor i travar. Det var ett bra sätt att distrahera sig från nervositeten.

Man kan undra om Martina Lowden är dryg, snobbig också. Men så säger hon något.
– Dåligt självförtroende är att tro sig vara sämre än man är. Det gör jag inte. Däremot kan jag lugnt säga att jag är kass på en massa saker, till och med att jag är ganska kass som person. Men att jag säger det innebär inte att jag har dåligt självförtroende, bara att jag har hyfsad självinsikt.

Det kan verka som om det krävs en litteraturvetenskaplig examen för att ta sig igenom hennes bok eller för att ens närma sig personen Martina Lowden. I själva verket kan ”Allt” läsas som en avancerad skunkdagbok– detta på ett bra sätt. Det går att ta in hennes litterära referenser och poetiska språk eller så kan man läsa de livsfunderade sakerna istället.

	Det är roligare att arbeta än att ha roligt

– Ett smalt tilltal är förstås aldrig ett syfte i sig. Det är bara en konsekvens av att man sätter andra värden högre än tillgänglighet. Eller, för att uttrycka det enklare: du kanske varken vill eller kan bli litteraturens motsvarighet till H&M, någon som säljer hur mycket som helst över hela världen. Du kanske vill driva en liten hattaffär på en bakgata i en småstad istället. Och de flesta bara går förbi din affär, men du har ett gäng pensionärer och några indiekids som älskar det du gör, och det räcker för dig.

När var senaste gången du blev riktigt arg?  
– Arg blir jag dagligen. Jag har ägnat mycket av mitt liv åt att hata. Det är en bra drivkraft, om den får en att försöka förändra något till det bättre. Senast jag blev riktigt arg var på ett föredrag. Det skulle handla om feministen Simone de Beauvoir, hennes tankar och verk, trodde jag, och så handlade det istället nästan bara om hennes kärleksliv. Så förminskande att det gjorde ont.

I en intervju i Dagens Nyheter sa sig Martina Lowden vara förvånad över att boken blev omtyckt av flera olika läger. Det var inte bara kulturkoftorna som tog henne under sina vingar. ­­
En-bok-om-året-läsare bläddrade också i ”Allt”.
Så. En författare med djup blick som rent intellektuellt kan snitta upp gemene man, är det verkligen någon att ta med sig på en fest, kan undras.

Nina Svanberg

Fler texter av Nina Svanberg ›