Vild tystnad från Robertsfors

INTERVJU | Publicerad 2008-10-07

Frida Hyvönen, 30 år, är aktuell med ett nytt album. Men några överdådiga recensioner står inte på önskelistan. ”Jag tycker att oproportionerliga massor kysser mina fötter dessa dagar”, säger hon.

Robertsfors utanför Umeå är ett samhälle med drygt 2 000 invånare. Trots att orten är så liten har den fostrat två av landets största musikunder, rockbandet Sahara Hotnights och pianogudinnan Frida Hyvönen.
Frida slog igenom 2005 med den hyllade debutskivan ”Until Death Comes”. Singeln ”I Drive My Friend” spelades flitigt i P3 och Frida fick ta emot Stockholmspriset av Nöjesguiden. Hon bodde då i huvudstaden men reste jorden runt för olika spelningar.

Men mycket har hänt sedan dess. Frida har flyttat upp till Norrland igen och köpt hus i Flarken som ligger nära Robertsfors där hon växte upp. Hon har släppt en andra skiva, ”Frida Hyvönen Gives You: Music From the Dance Performance PUDEL”, som bestod av låtar som Frida ursprungligen skrivit för en dansföreställning.
Och nu kommer hennes tredje fullängdare, ”Silence Is Wild”.
– Allt är annorlunda, jag försöker bli tydligare och tydligare i mitt uttryck. De nya texterna innehåller fler dimensioner än de tidigare, säger Frida.
Hon har jobbat med albumet hela det senaste året.
– När skivan släpps börjar jag turnera, först i USA, sen i Sverige. Om jag förstått det rätt så kommer jag vara runt i Sverige i slutet av november och början av december. Jag längtar, säger hon.
Frida har inte bara en hel turné inbokad, hon är också mitt inne i inspelningarna av musiken till ”Drottninglandet”.
– Det är en fotobok av den makalösa fotografen Elin Berge. Den släpps på Atlas förlag under 2009, säger hon.

Norrländskan är verkligen efterfrågad och populär. Men det betyder inte att det är lätt att vara en kvinnlig musiker, verksam i en mansdominerad bransch.
– Det är fram och tillbaka, säger Frida.
– Men för mig personligen tycks det ha skett en förändring i min status. Om en kvinna får högre status, vilket vanligen följer på att till exempel patriarkala musikmedia satt någon godtycklig okejstämpel på henne, så kommer människor av samtliga kön bemöta henne med större respekt. Jag tycker att oproportionerliga massor kysser mina fötter dessa dagar.
Oavsett vad kritikerna säger tycker Frida att man måste tro på sig själv. Hennes råd till alla tjejer med artistdrömmar är enkelt:
– Gör det om du måste! •

Becky Bergdahl

Fler texter av Becky Bergdahl ›