Frihet tipsar: Nobelpristagare i litteratur

ARTIKEL | Publicerad 2008-12-12

Många upplever att Nobelpristagarna i litteratur är okända och svårlästa. Frihet har tio tips på författare som inte skriver tungt och krångligt. Vi listar deras bästa böcker.

Doris Lessing

”Det femte barnet”

Finns ondska? Var kommer den från i så fall? Arv, miljö eller något annat? Och kan vi kräva perfektion och godhet hela tiden? Brittiska Doris Lessing fick Nobelpriset i litteratur år 2007. Boken ”Det femte barnet” gavs ut redan 1988 men frågorna som den väcker är lika aktuella i dag. Det handlar om en familjeidyll som går i spillror när ett nytt barn föds. En pojke som inte är som alla de andra.
 

Pablo Neruda

”Canto General”

”När trumpeten ljöd/ var allt förberett på jorden/ och Jehova fördelade världen/ mellan Coca- Cola AB, Anaconda/ Ford Motors och andra firmor…”
Chilenaren Pablo Neruda var inte bara poet, han var också politisk aktivist. Engagemanget märks inte minst i dikten ”La United Fruit Company” ur boken ”Canto General” som också kallas ”Den allmänna sången” på svenska. Texten glöder av ilska och ironi över allt som är galet på vår planet.
 

Toni Morrison

 ”Älskade”

Amerikanska Toni Morrison var den första svarta kvinnan som fick Nobelpriset. Det är också de svarta kvinnornas historia som hon skildrar i boken ”Älskade”.
Den handlar om Sethe, som är så rädd att hennes dotter ska hamna i slaveri att hon dödar sitt eget barn. Minnena från tiden då hon själv behandlades som ett djur och utsattes för övergrepp av sin husbonde går inte att sudda ut.
Boken tar upp det universella temat att leva vidare efter ett trauma, och det undanskymda temat kvinnliga trälar och den dubbla bördan som de tvingades bära, i ett både rasistiskt och sexistiskt samhälle.
 

John Steinbeck

”Vredens druvor”

Det är depression och arbetslöshet i USA. Dessutom drar enorma damm- och sandstormar in över Oklahoma och familjen Joad tvingas lämna sitt hem och söka lyckan västerut, i Kalifornien. Där utnyttjas de av hänsynslösa jordägare och tillvaron är svår för de hundratusentals migranterna. Men hopplösheten vänds till vrede, solidaritet och samhörighet. Läs boken om ett USA där arbetarrörelsen är på gränsen till genombrott och där klasshatet ersatt myten om den amerikanska drömmen.

Heinrich Böll

”Katharina Blums förlorade heder”

Nobelprisets historia är full av politisk litteratur. Heinrich Böll fick priset 1972 och hans litteratur är fortfarande förvånansvärt aktuell. Katharina Blum får sitt liv förstört av den västtyska kvällspressen som ljuger och förvränger sanningen för att kränga lösnummer. Böll använde sina egna erfarenheter som reporter på Tysklands värsta tabloid Bildzeitung när han skrev boken. Den kom ut 1974, två år efter det att han tilldelats priset.

Gabriel García Márquez

”Hundra år av ensamhet”

En underhållande släktkrönika med övernaturliga inslag, och samtidigt en allegori över Colombias historia. Storverket av författaren Gabriel García Márquez liknar inget annat. Boken myllrar av personer, händelser och underliggande budskap. Klurigt och färgstarkt.

Selma Lagerlöf

”Jerusalem”

1909 spekulerades det om Verner von Heidenstam eller August Strindberg skulle få Nobelpriset. Det blev Selma Lagerlöf. Hon är den första kvinnliga liiteraturpristagaren och har skrivit en uppsjö böcker som lästs och älskats av många generationer. Frihet väljer ut ”Jerusalem”, en släktkrönika som spänner över tre generationer. Boken ger en färgstark inblick i den svenska väckelserörelsen och de svenska jordbrukarnas resa till det heliga landet.

José Saramago

”Historien om Lissabons belägring”

En korrekturläsare har fått en bok som handlar om Lissabons belägring på sitt bord. Han lägger till ett litet ord i texten som förändrar historien. Boken handlar växelvis om belägringen av Lissabon och korrekturläsaren och hans förläggares kärlekshistoria. Boken är ledigt och rappt skriven och lätt att ta sig igenom.

Bertrand Russell

”Why I am not a christian”

Det senaste året har det kommit flera populärvetenskapliga böcker som kritiserar religion i allmänhet och kristendomen i synnerhet. ”Originalet” skrevs redan 1927 av Bertrand Russell och är en dräpande kritik mot kyrkan. Russell listar ett antal logiska, teologiska och moraliska argument mot kristendomen och ifrågasätter till och med om Jesus överhuvudtaget existerat. Hans främsta argument mot kyrkan är att den bygger sin makt på människors skräck inför en straffande och hämndlysten gud. Russell fick Nobelpriset 1950.

Bubblare som borde ha fått Nobelpriset:

Joyce Carol Oates

”Blonde”

Nazisten Knut Hamsun har fått priset. Och ett gäng knastertorra gamla gubbar som skriver sömnpiller. Men fantastiska, superproduktiva Joyce Carol Oates har inte belönats med litteraturvärldens finaste utmärkelse. En riktig skam!
Läs henne ändå. Läs allt ni kommer över av USA:s kanske allra vassaste penna. Men läs framför allt hennes svindlande skenbiografi över Marilyn Monroe.
 

Axel Björneke

Fler texter av Axel Björneke ›