Å andra sidan – Lissabonfördraget

ARTIKEL | Publicerad 2009-03-21   3 kommentarer

Sveriges riksdag röstade ja till Lissabonfördraget, EU:s nya grundlag. Möt Nils som jublar och Daniel som buar åt beslutet.

Nils Larsson, SSU Västerbotten

Varför är Lissabonfördraget bra?
– EU har under de senaste åren utvidgats till att innefatta nya länder i Östeuropa. EU är inte längre en rikemansklubb för väst utan står verkligen för fred, frihet och solidaritet mellan Europas folk. Det nya fördraget är anpassat till dessa nya förutsättningar och är ett måste för att EU:s olika delar ska kunna fungera effektivt. Dessutom stärker det nya fördraget EU som en maktfaktor att räkna med internationellt eftersom unionen får en egen ”utrikesminister”.
Är det inte problematiskt att mer makt flyttas till EU?
– Sverige gick in i EU-samarbetet för att vi var övertygade om att vissa politiska frågor måste lösas gemensamt. Fördraget betonar dock att det är viktigt att beslut fattas på ”rätt” nivå, det vill säga att EU ska syssla med övergripande europeiska frågor och de nationella parlamenten ska syssla med nationella frågor. I och med fördraget stärks de nationella parlamenten och tydliggörs som en viktig del i EU:s politiska system.
Borde inte de fackliga rättigheterna skyddas i Lissabonfördraget, så att EG-domstolen inte kan angripa dem?
– LO och Europafacket har uttalat sig positivt till att Lissabonfördraget antas, och menar att det innebär förbättringar för Europas arbetare. EG-domstolens tidigare utslag i Lavalfrågan ska nog mer ses som ett uttryck för att fortsatta förhandlingar mellan fack och arbetsgivare är nödvändiga för att få till stånd gemensamt överenskomna regler som klargör spelreglerna på den europeiska arbetsmarknaden.
Många är oroliga för att Lissabonfördraget kommer att leda till att EU satsar på en militär upprustning. Vad säger du om det?
– Sverige kommer även i fortsättningen att bestämma över sin egen försvarsmakt och hur den används. I dagsläget deltar Sverige i EU:s snabbinsatsstyrka som under FN-mandat kan skickas till olika konflikthärdar runt om i världen i fredsbevarande syfte. 

Daniel Johansson, SSU Lund

Varför är Lissabonfördraget dåligt?
– Fördraget är ett stort steg mot en EU-stat, långt från det EU vi gick med i 1994. Vi får en EU-president och en EU-utrikesminister. Mer makt förs över till EU från medlemsländernas parlament. Marknadsekonomin grundlagsfästs, miljö-, konsument- och löntagarrättigheter underordnas och facket stärks inte. Den fria rörligheten för varor, tjänster och kapital kommer fortfarande att väga tyngst. EG-domstolen behåller sin makt, inflytande flyttas från politiker till jurister. Med fördraget hotas alliansfriheten. Vi måste gripa in militärt om ett annat EU-land anfalls.
Är det inte bra att parlamentet, EU:s folkvalda organ, får mer att säga till om då?
– Det låga valdeltagandet visar att parlamentets legitimitet är svag. Dessutom behåller icke valda eller icke direktvalda organ den mesta makten, så fördragets nackdelar överväger.
Lissabonfördraget tar också bort medlemsländernas vetorätt i frågor som rör polissamarbete. Är det inte positivt att EU får mer muskler för att ta itu med internationell brottslighet?
– Här har EU-arbetet främst medfört en terror- och upphovsrättslagstiftning som hotar den personliga integriteten. För lite kraft har ägnats åt till exempel människohandel. Fördraget öppnar snarare för överstatlighet än samarbete.
Fördraget säger att bara 55 procent av representanterna i ministerrådet måste rösta ja för att ett beslut ska klubbas, och att kommissionen ska krympas. Tycker inte du att det gör EU smidigare?
– EU:s problem är inte brist på smidighet utan brist på demokrati. De flesta EU-länder styrs av högern, det vore dumt av oss socialdemokrater att låta en så knapp majoritet fatta viktiga beslut. Kommissionens storlek är oviktig, för kommissionärerna får inte förespråka sitt lands eller sin personliga politiska åsikt •
 

Becky Bergdahl

Fler texter av Becky Bergdahl ›