Teaterapa på barrikaderna

INTERVJU | Publicerad 2009-05-07

Hollywood nästa? Nej, men gärna rollen som regissör för en samhällskritisk pjäs på en mindre svensk scen. Charlotte Engman från SSU Gävleborg är aktiv inom Arbetarteatern och tycker att kulturpolitiken måste få större utrymme.

– Med SSU är det alltid så här: ”Vi har varit i Ecuador och utvecklat demokratin där”. Och det internationella arbetet är jätteviktigt. Men det är inte allt, säger Charlotte.
Frihet skäms. Det här personporträttet brukar oftast handla om en SSUare som är involverad i internationella projekt. Charlotte är ett undantag, även i vår tidning.
– Jag skulle vilja att det satsades mer på kultur i SSU-distrikten. Om man ordnar en kurs måste man inte bara diskutera, man kan också lära sig genom att sätta upp en pjäs eller genom musik. Och så skulle jag vilja att det pratades om kulturpolitik, man hör aldrig något om det i SSU, säger hon.
– Jag skulle önska att alla tar en funderare på hur viktigt det är med kultur i samhället. Om kultur inte fanns skulle vi bli robotaktiga.

FRIHET BESÖKER CHARLOTTE i skolan, hon går andra året på estetiska programmet på Torsbergsgymnasiet i Bollnäs. Varje morgon tar hon bussen dit från hemmet i Kilafors där hon bor med sina föräldrar.
Charlottes inriktning på studierna är piano och teater. Vid sidan om skolan är hon också aktiv i Arbetarteatern, arbetarrörelsens teaterförbund. Hon har gått två kurser med Arbetarteatern och ska kanske vara med och sätta upp en pjäs i höst.
– Jag har spelat piano sedan jag var nio år och alltid älskat film och teater. Men pappa var tveksam när jag sökte till estetprogrammet, även om jag själv fick välja förstås. Nu när jag åker till skolan kan han säga ”Ska du till dagis igen?”, säger Charlotte.

HON TYCKER DET ÄR SYND att esteterna dras med en viss stämpel.
– Många ser ner på oss. ”Ni är lata och bara leker hela dagarna”, kan folk tycka. Men vi jobbar faktiskt jättehårt. Det är mycket fysiskt arbete, dansträning och så. Och när vi sätter upp föreställningar med skolan blir det mycket sena kvällar och långa dagar. Så är det knappast för den som går samhälle eller natur.
”Ni gör inget för samhället och ni kommer inte få jobb” är en annan estetmyt som Charlotte ofta får höra och som hon gärna vill ta kål på. Trots att det är mördande konkurrens drömmer hon om att försörja sig som regissör i framtiden.

MEN SKULLE DET INTE GÅ, kan hon lika gärna tänka sig att bli teaterlärare eller tolk.
– Hollywood? Nej, dit vill jag inte. Jag tror inte att någon i min klass vill bli känd bara för att, faktiskt. De brinner för teater, inte för att bli stjärnor. Jag vill nog inte ens flytta till Stockholm. Man måste inse att det finns fler platser i världen, det är synd att branschen är så Stockholmscentrerad, säger Charlotte.
Regissör för en samhällskritisk pjäs på en mindre scen ute i landet. Det vore något, tänker hon.
Charlotte blev medlem i SSU för två år sen när en kompis värvade henne, och vill gärna använda sig av scenkonsten för att nå ut med sina åsikter.
– Jag tror medier och underhållning påverkar människor mer än politiken. Jag tror att en film kan ha lika stor chans att ändra samhället som en politiker, säger hon.
– Se bara på Al Gores klimatfilm eller på regissören Michael Moore.
Annars gillar Charlotte regissörer som gör storfilmer.
– Tim Burton är en favorit. Och Peter Jackson och Steven Spielberg, säger hon.
Bara gubbar. Charlotte ser förvånad ut när jag påpekar det.
–    Ja, det känns ju dumt egentligen. Det tänkte jag inte på. Teater- och filmvärlden har alltid varit mansdominerad, jag skulle verkligen vilja se fler kvinnliga regissörer. Jag får väl ändra på det själv i framtiden, haha! •

Charlotte Engman
  
Ålder: 17 år.
Bor: Kilafors.
Gör: Går andra året på estetiska programmet på gymnasiet. ”Det är 21 tjejer och 11 killar. Killarna blir kallade estetbögar och en gång slängde någon smink på min killkompis i korridoren!”
På fritiden: Är med i SSU, Arbetarteatern och spelar handboll.
Gillar: Titta på film, äta chips och choklad.

 Arbetarteatern

+ ATF, Sveriges arbetarteaterförbund, använder teater för att föra ut arbetarrörelsens värdering-ar. Föreningar finns över hela landet.
+ ATF ordnar kurser i teater, regi, ledarskap och kroppsspråk med mera. Förbundet är medlem i flera internationella teaterorganisationer.
+ ATF finansieras främst genom stöd av LO, SSU och Unga Örnar.

Becky Bergdahl

Fler texter av Becky Bergdahl ›