
Artikel 2012-02-01
Artikel 2011-12-16
Artikel 2011-12-14
Artikel 2012-01-27
Artikel 2011-12-13


Människorättsaktivisten Ahmad Batebi besökte Sverige för första gången. Det var SSU som lyckades locka hit honom. Bild: Becky Bergdahl
Möte med en överlevare
INTERVJU | Publicerad 2009-06-08
Han blev världskänd när han deltog i studentprotesterna i Iran för tio år sen. Regimens straff var tortyr men Ahmad Batebi lyckades fly och bor i dag i USA. Frihet träffade honom under hans första Sverigebesök, på inbjudan av SSU.
Den blodiga tröjan som den unge studenten Ahmad håller upp tillhör hans kamrat som har blivit misshandlad av vakter under en demonstration. Året är 1999 och folket är i uppror mot den stränga islamska regimen i Iran.
En fotograf lyckas fånga ögonblicket. Bilden hamnar på den ansedda tidskriften The Economists framsida och kablas ut över hela världen.
Ahmad grips och anklagas för störande av ordningen. Han döms först till döden, men eftersom hans fall röner så stor internationell uppmärksamhet ändrar regimen hans straff till 15 års fängelse.
I fängelset utsätts Ahmad för skenavrättningar och svår tortyr. Efter nio år i plågoandarnas grepp lyckas han fly under en permission som han beviljats för att få vård.
Ahmad får asyl i USA och bor i dag i Washington DC. Han har hunnit fylla 31 år och arbetar som journalist på radiostationen Voice of America, men hans främsta arbete består av att vara talesperson för iranska människorättsaktivister i USA.
Frihet träffar Ahmad när han är i Sverige för att uppmärksamma situationen i Iran. Han är trött men glad.
– Det iranska folket behöver frihet och demokrati. I dag har de inte tillgång till fria medier, folkrörelser som studentorganisationer och kvinnoförbund kan inte verka fritt, och iranierna har inte mycket utbyte med omvärlden. Sverige borde ha mer kultur- och sportutbyte med Iran, och skicka utbytesstudenter, säger Ahmad.
Han har flugit över Atlanten för att tillbringa några dagar i Stockholm och Göteborg, på inbjudan av SSU och Socialdemokraterna. På schemat står seminarier om Europaparlamentsvalet och vad EU kan göra för att stoppa kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Iran.
– Det är viktigt att demonstrera, skicka protestbrev och stödja sociala rörelser i Iran. Och uppmärksamma frågan i medierna! När aktivister i Iran blir kända internationellt blir det svårare för regimen att arrestera dem, säger Ahmad.
På den fronten tycker han att mycket har hänt sedan studentrevolten för tio år sen. Den moderna tekniken har gjort sitt.
– Då hade vi inte internet eller satellitteve. I dag kan de iranska aktivisterna kommunicera med människor över hela jorden. Blir någon arresterad i Iran i dag får jag mejl om det, och sen kan jag kontakta Amnesty och pressen. Tekniken har lyft människorättsrörelsen två, tre snäpp upp.
Ahmad försöker också tala om sina egna upplevelser så mycket som möjligt, även om det gör ont. Han har bland annat deltagit i nyhetsprogrammet CBS 60 Minutes, en institution i amerikansk teve, och talat om tortyren han fick utstå i fängelset.
– Men de dödade mig inte eftersom världens ögon vilade på den iranska regimen, säger Ahmad.
Han är dock kritisk till att de västerländska regeringarna är för slapphänta gentemot Irans ledare. De köper billig iransk olja och håller käften.
– För de europeiska regeringarna är oron för Irans kärnvapenprogram det enda problemet. De bryr sig inte om mänskliga rättigheter.
Ett annat tema på tapeten är det iranska presidentvalet den 12 juni. Kandidaterna måste vara godkända av regimen, och därför är de alla likriktade. Ingen av dem kommer att innebära någon förändring, menar Ahmad.
– Det är regimens kandidater, inte folkets, säger han.
Kandidaterna heter Mir Hossein Moussavi, Mehdi Karroubi och Mohsen Rezai. Och så ställer den nuvarande presidenten Mahmoud Ahmadinejad upp till omval.
Han orsakade skandal när han deltog i FN:s konferens mot rasism i Schweiz tidigare i år, och uttalade att Israel bör raderas från kartan.
– När han säger det så är det bara hans idé. Det är inte vad det iranska folket tycker, säger Ahmad.
Men hans bild av läget i Iran är inte helt svart.
– Jag kan känna hopp. Jag vet att det iranska folket är starkt och att människorättsrörelsen är väldigt aktiv.
Människorättsaktivist
Namn: Ahmad Batebi.
Ålder: 31 år.
Bor: Washington DC, USA.
Gör: Jobbar som journalist. Leder den iranska människorättsrörelsen i USA.
Aktuell: Besökte Sverige för första gången, på inbjudan av SSU och Socialdemokraterna.
Becky Bergdahl





© 2008-2012 Tidningen Frihet. Citera gärna men ange källan. Producerad av Ropson AB