KRÖNIKA | Publicerad 2009-10-07

Jag gick på en utbildning där det ständigt tjatades om värdet av personliga nätverk för att lyckas i arbetslivet. Struntprat tänkte jag då. Om jag lyckas i arbetslivet beror väl på om jag är en kompetent person med rätt utbildning för jobbet. Det gör ont att erkänna det, men oj så fel jag hade.
Sen jag gick ut högskolan har jag fått vartenda riktiga jobb genom personliga kontakter. Och då räknar jag till fyra olika arbetsplatser. Beror det här på mig eller beror det på hur jobb förmedlas i allmänhet?

Nästa år kommer var tredje ung som vill jobba att sakna arbete, förutspår Arbetsmarknadsstyrelsen. Visserligen utgörs en stor del av studenter som inte får extraknäck, men den höga siffran väcker flera frågor som vi försöker få svar på i det här numret av Frihet: Hur kunde det gå så fel? Vad kan vi göra åt det? Och hur sjutton ska jag få ett jobb? De personliga kontakterna kanske är en viktig pusselbit i jakten på jobb?
Ja, enligt expertisen så tillsätts ungefär hälften av alla jobb genom nätverk och personliga kontakter. Den siffran är ganska konstant oavsett vilken utbildningsnivå jobbet kräver.
Tydligen räcker alltså formella meriter bara halvvägs när vi söker jobb. Arbetsgivarna har alltid svårt att lita på folk de inte känner sedan tidigare. Siffrorna är knappast uppmuntrande för den sociala rörligheten. Vi får i stor utsträckning samma jobb som dem vi umgås med. I skolan liksom i samhället i stort blir det alltså helt avgörande att vi får möta människor med olika bakgrund och drömmar.

Visst är det sunt förnuft, men statistiken verkar stödja att det säkraste tipset på att skaffa jobb när man är arbetslös är att gå genom släkt och vänner. Ett annat hyfsat tips verkar vara att utbilda sig vidare. En allt vanligare väg är också att ge sig av till Oslo, Köpenhamn eller någon annan europeisk storstad. Där finns tjänstejobben.
Med var fjärde ung som vill jobba arbetslös, så har Sverige den fjärde högsta ungdomsarbetslösheten i Europa och den allra högsta ungdomsarbetslösheten i förhållande till den totala arbetslösheten i något europeiskt land. Vad gick fel?

Även om experterna är något villrådiga så ser de vi frågat förklaringar i ett utbildningssystem som inte är anpassat för arbetsmarknaden och vissa i höga ingångslöner.
När regeringen har abdikerat i frågan och länge dragit ned på Komvux, subventionerat låglönearbeten och nu levererar skattesänkningar till sina kärnväljare, så blir det så mycket viktigare att vi i oppositionen skapar kreativa lösningar på hur vi syr ihop utbildning och arbetsmarknad och gör det enkelt att anställa unga utan att skapa låglönejobb.

Inför Socialdemokraternas partikongress i slutet av oktober vill SSU till exempel stödja arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa ungdomar, låta äldre vidareutbilda sig medan yngre tar över deras jobb samt satsa stort på yrkesutbildningar. Men det behövs fler smarta lösningar. Vill du fajtas mot diskriminering? Tycker du att skolan ska handla mer om verkligheten eller att arbetsgivarna borde inse ungdomars kompetens bättre? Se till att göra din röst hörd!

PS.
Följ Frihet på Facebook och Twitter så får du tips om våra nyheter på frihet.se.

Mikael Feldbaum

Fler texter av Mikael Feldbaum ›