KRÖNIKA | Publicerad 2009-12-16

”Vem tycker du jag ska rösta på i valet?” frågar mig en zambisk man i 40-årsåldern. Det handlar om det zambiska valet 2001. Jag är student och på studieresa i landet sedan en vecka tillbaka. Själv har han levt och arbetat i Zambia i hela sitt liv. Vad i hela världen kan jag lära honom om zambisk politik?
”Du är ju utbildad, så du borde veta”, förklarar han sin fråga. ”Du är ju utbildad.” Är han naiv i sin tro på utbildning eller har han rätt?
Plötsligt fattar jag vilket ansvar utbildning medför. Och vilka möjligheter. Med min utbildning kan jag från trovärdiga källor ta reda på att den zambiske presidenten som ställer upp i valet är korrupt. Men mannen i 40-årsåldern vet inte var han ska söka information utan är hänvisad till vänner och bekanta vars omdöme han litar på.

Socialdemokraterna har alltid förstått den här kraften i utbildning. Och byggt på den. Man har satsat på folkbildning, yrkesutbildningar, Komvux och regionala högskolor. Avgiftsfritt.
Idag finns två utmaningar i utbildningsvärlden. Den ena är resursbristen som har gjort vissa utbildningar till en sorts distanskurser. Den andra är ökande skillnader mellan både grundskolor och högskolor.

Resursbristen: Lärarna i grundskolan blir färre och förväntas göra mer när kommunernas ekonomi sviktar. På högskolan har tre av tio av studenter idag mindre än sex timmars undervisning i veckan, enligt en färsk TCO-rapport. Nästan hälften av humanioriastudenterna får mindre än sex timmars undervisning. En högskoleutbildning idag handlar alltså mest om hemstudier. Orsak: det satsas för lite pengar.
En del av lösningen för grundskolan är mer resurser till svaga elever och mer lärarledd undervisning. För högskolan föreslår Socialdemokraterna i sin skuggbudget en satsning på nya utbildningsplatser och samtidigt en specialpott på 400 miljoner till humaniora och samhällsvetenskap. Detta är rätt väg att gå. Samtidigt krävs det oerhört mycket större satsningar för att upprätthålla en bra kvalitet i högskoleutbildningen. För att komma ikapp hur det såg ut för 15 år sedan skulle det behöva satsas ungefär fem miljarder, enligt TCO. Det räcker till minst nio timmars undervisning i veckan. Fackets mål är 15 timmar i veckan.

Segregationen: Den svenska grundskolan är idag mer segregerad än den varit sedan 1950-talet, enligt Skolverket. Ju mer studie-ovant hem, desto större risk att man blir kvar i en skola som de bättre utbildades barn lämnar. Samtidigt ökar skillnaderna i den högre utbildningen. Det behöver ändå inte vara ett problem på samma sätt som i grundskolan, eftersom studenter har förmåga att välja mer självständigt än barn. Som ett svar på ökande skillnader blir nämligen jämförelser allt mer vanliga och viktiga. Och ju mer studieovant hem, desto större nytta av jämförelser.

För den som ska välja gymnasieutbildning i vår lönar det sig att noga jämföra utbildningar på Utbildningsinfo.se-. Vårens nya utvärdering från Högskoleverket hjälper till att värdera högskoleutbildningar. Tyvärr kommer inte studenternas etablering på arbetsmarknaden med i systemet. Det hade behövts för att den som välja en utbildning ska kunna avgöra chanserna att få jobb.
Socialdemokraterna vill skapa ”möjligheternas land”. Och vi vet bättre än några andra att utbildning gör människor fria att välja sin egen framtid, att bli den man vill vara, och att kunna bli en aktiv medborgare. Låt oss använda den kunskapen och satsa resurser för att göra 2010-talet till ett utbildningens decennium. •

Mikael Feldbaum

Fler texter av Mikael Feldbaum ›