Fadime hedrades i Östersund

REPORTAGE | Publicerad 2010-01-25

Det är åtta år sedan som Fadime Sahindal mördades av sin egen pappa. SSU Jämtland hedrade hennes minne med en manifestation mot hedersvåld.
- Sverigedemokraterna ska inte få ta över den här frågan, säger Linnea Swedenmark, vice ordförande.

Fadime Sahindal var av kurdiskt ursprung och kom från Turkiet till Sverige som barn. Hon växte upp i Uppsala och träffade en svensk-iransk pojkvän. Men det accepterade inte hennes familj och Fadime blev misshandlad och hotad.
Hon gjorde då det otänkbara. Hon polisanmälde händelserna, gick ut i medierna och berättade om sin situation. Fadime blev förskjuten av sin släkt, hennes pojkvän omkom i en bilolycka. Hon flyttade förkrossad till Östersund för att läsa till socionom. Fadime engagerade sig också i S-studenter och hon blev ansvarig för jämställdhetsfrågor i SSU Jämtlands distriktsstyrelse.

Den 21 januari år 2002 åkte Fadime till Stockholm. På vägen stannade hon till i Uppsala får att hälsa på sin mamma och två yngsta systrar i smyg. Men någon i släkten hade skvallrat om att Fadime skulle komma. Fadimes pappa tog sig in i lägenheten och sköt sin egen dotter till döds. Fadime blev 26 år.
Mordet startade en debatt i Sverige om så kallat hedersvåld. På årsdagen av Fadimes död i år försökte SSU Jämtland att återuppliva debatten.
- Vi stod i centrala Östersund med massor av gravljus och en skylt, "Tänd ett ljus för Fadime och friheten". Det kom jättemycket folk och pratade med oss, säger Linnea Swedenmark, vice ordförande för SSU Jämtland.
- Det känns viktigt att påminna folk om det här. Sverigedemokraterna ska inte få ta över frågan. Socialdemokraterna måste våga ta i hedersvåld, utan att vara rädda för att ses som främlingsfientliga.

- Vi måste prata om det, men inte som om det skulle sitta i invandrares gener att slå sina fruar och barn. Svenska män slår ju också, men då tänker man att de har individuella problem. Är det invandrare så tänker vissa i stället att det har med kulturen att göra.
Linnea tycker att det ligger i linje med all SSU:s övriga politik att bekämpa hederstänkande.
- Rätten att leva sitt eget liv som man vill och att alla ska ha samma möjligheter att välja, det är ju vad hela SSU handlar om . Det kan handla om att slippa kontroll av släkten, men också om klassperspektiv, genusperspektiv.
Hur ska man då reagera om man tror att någon man känner är offer för hedersvåld?
- Våga reagera. Prata med personen om du kan. Annars, prata med dina föräldrar, någon i skolan. Är det riktigt illa ska du ringa polisen.
- Jag tror absolut att det behövs mer kunskap i skolorna om det här. Lärarna tyder signaler på mobbing och andra typer av utsatthet. De måste även se om någon blir övervakad av sin familj.

 Bild: Nils Hultin

Hedersrelaterade problem

+ Övergrepp som begås för att kontrollera människor så att deras beteende inte ska vanära släkten kallas för hedersrelaterade problem. Hedersbegreppet är omstritt. Kritiker menar att det särskiljer övergrepp som vissa etniska grupper begår från samma slags brott som svenskar begår, och att hedersbegreppet är rasistiskt.
+ Stockholms universitet gjorde förra året en enkät bland 2300 niondeklassare på 36 skolor i Stockholm. Studien visade att över tio procent av tjejerna utsattes för förtryck av sina familjer, med regler som att de måste vara oskulder tills de gifter sig, inte får vara ute på kvällarna, ha pojkvän eller killkompisar, eller delta i sexundervisning och idrott i skolan.
+ Fyra procent av pojkarna hade utsatts för denna form av problematik.
+ Sju procent av flickorna hade upplevt den grövsta formen av trakasserier, hot och våld. Samma siffra för pojkarna var tre procent.
 

Becky Bergdahl

Fler texter av Becky Bergdahl ›