Här får de vila från det sociala spelet

GUTS del 2

REPORTAGE | Publicerad 2010-02-11

GUTS tränar tjejerna i att bryta könsnormer och välja själva.
- Tänk om det fanns något sådant här för killar också, säger Eva Barron, verksamhetsansvarig.

Idag är Nora Alawie deltidsanställd, när GUTS startade i Lövgärdet 2003 var hon en av de aktiva tjejerna.
- Jag insåg vikten av att inte vara i minoritet på gården, inte följa någon annan. Vi tjejer blev nummer ett, säger hon.
Ju äldre hon blev, desto viktigare blev gården. Som 19-åring var det tufft hemma, räddningen blev att GUTS började samarbeta med Sveriges Radio och Nora fick intervjua och sända en gång i veckan. Det ledde till anställning på radion och ett produktionsbolag och jobb med ungdomsprogrammet Gör det själv.
När programmet lades ner började Nora vikariera här. Sedan blev det mer och mer jobb.
- Det känns bra att ge tillbaka efter allt jag fått här. Det är roligt att se yngre tjejer utvecklas, se att det glänser i ögonen, säger hon.

Eva Barron, socionom och verksamhetsansvarig, börjar berätta om nedläggningen av GUTS i Lövgärdet 2008. Argumentet var pengabrist, 75 000 kronor fattades för att driva verksamheten. Efter namnlistor och upprop på Facebook öppnades GUTS igen, här i de nya lokalerna i Angereds centrum. Och efter viss förvirring; tjänstemännen säger att politikerna tog beslut om nedläggning, politikerna säger att det inte var så. Oavsett så är de igång igen.
- Många har svårt att förstå varför en sådan här verksamhet är viktig. Antingen sätts unga tjejer på piedestal eller så behandlas de som offer. Men vi har inte starka tjejer här, eller svaga. Vi har tjejer, säger Eva.

Andra ser gården som en kompromiss, i väntan på att andra fritidsgårdar ska bli mer jämställda.
- Men vi tror att det är viktigt med könssegregerade fritidsgårdar. En fritidsgård är inte en isolerad ö, den speglar de normer och strukturer som finns i samhället och killarna har högre rang. Det innebär att tjejerna måste förhålla sig, där och i skolan och överallt. Så oavsett hur stark och tuff man än är behöver man vila från det ibland.
Hur blir vi "bara människor" då, oavsett om vi är tjejer eller killar?
- Genom att arbeta med ett kön på det här sättet tror jag att vi stärker jämställdheten. Det ger tjejerna en chans att testa roller och bryta förväntningar på hur de ska vara, både från dem själva och andra. Det rustar dem att välja själva, i mötet med resten av samhället.
Ibland är det ändå tungt, Eva är glad att ha handledning och önskar att Nora fick det också. Och hon önskar att det fanns en liknande plats för killar.
- Ett ställe där de får arbeta med sina värderingar. Jag tror många killar skulle gilla att sitta ner med en kopp te och prata om livet.
Eva önskar dessutom att de var fler anställda här, så att de verkligen hann fånga upp alla. Det finns tjejer som endast får komma till GUTS, inte gå till andra gårdar eller hem till kompisar. Det finns även de som inte får komma hit.
- Föräldrarna ser det som att vi är en enda stor feministisk manifestation, och det är vi ju. Men det talar vi tyst om, säger Eva och skrattar. •

För, med och av tjejerna – det är idén med GUTS. Att det blir sÃ¥ bra hänger även pÃ¥ stödet frÃ¥n Nora Alawie, fritidsassistent och Eva Barron, socionom och verksamhetsansvarig.  Bild: Johanna Svensson

Tidslinje

1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs.

1858 Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig.

1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder.

1870 Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister.

1921 Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen.

1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster.

1927 Statliga läroverk öppnas för flickor.

1939 Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas å grund av havandeskap, förlossning eller giftermål.

1960 SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna.

1975 Ny abortlag. I princip fri abort t o m. 18:e veckan.

1983 Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret.

1999 Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster.

Barnkonventionen

Barnkonventionens artikel 31 handlar om vila, fritid och kultur:
1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet.
2. Konventionsstaterna ska respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av
lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet.

Utbildning

Mest tjejdominerade gymnasielinjerna: Hantverk, Omvårdnad, Barn- och fritid.
Mest killdominerade gymnasielinjerna: Energi, El, Bygg.
Mest tjejdominerade grundutbildningarna: Vård och omsorg, undervisning, humaniora.
Mest killdominerade grundutbildningarna: Teknik, konstnärligt område, juridik och samhällsvetenskap.
50% av killarna och 37% av tjejerna har börjat på högskolan före 25 års ålder (2006/2007).

Källa: Högskoleverket

Kön spelar roll

Jämställdhet handlar både om kvantitet, alltså hur många av varje kön, och kvalitet, hur respektive kön värderas. När det gäller unga visar statistiken att ju äldre de blir desto större blir skillnaderna, generellt, för hur flickor och pojkar beskriver sina liv.
En förklaring kan vara att de rent fysiskt befinner sig på allt mer olika platser ju äldre de blir och därför får olika erfarenheter.
Majoriteten av landets gymnasieutbildningar dominerar det ena könet. Den uppdelningen ses även på fritiden och senare arbetslivet; Sverige har en av världens mest könssegregerade arbetsmarknader.
När det gäller ungas fritid och jämställdhet är det svårt att hitta entydiga siffror. Många unga idrottar på sin fritid. Då och då höjs röster mot att flickor missgynnas, att de idrotter där flickor finns får mindre resurser och att flicklag får sämre träningstider.
Men Riksidrottsförbundet genomförde nyligen en studie som visar att tjejlag får bättre träningstider än killar. Å andra sidan har andra, regionala, studier visat på motsatsen.
Barnombudsmannen sammanställer regelbundet statistik om Sveriges unga. Den senaste rapporten visar att unga upplever att de har litet inflytande över sin egen fritid, alltså att de som bestämmer inte lyssnar tillräckligt på unga. Ändå tycker de flesta unga att de har något att göra efter skolan. Fast upplevelsen av att ha något att göra på fritiden beror inte enbart på kön. Var man bor betyder mest - det vill säga hur utbudet av fritidsaktiviteter ser ut.
Rapporten visar även att tjejer är mer missnöjda med sin fritid än killar och även mår sämre psykiskt. Å andra sidan presterar de bättre än killarna i skolan och råkar inte ut för brott och våld lika ofta. Ändå känner de sig mer otrygga. Och pojkar har större framtidstro.

Källor: Statistiska centralbyrån, Barnombudsmannen och Riksidrottsförbundet.

Rapporten "Upp till 18" finns att ladda ner på hemsidan www.bo.se.

Magdalena Helander