Val i världen - Haiti

”När biståndspengarna börjar rulla in är risken stor att en maktkamp inleds”

ARTIKEL | Publicerad 2010-02-08

 Typ av val: Parlamentsval och presidentval.
Valdag: Uppskjutet pga jordbävning.
Invånare: Drygt 9 miljoner.
Statsskick: Republik.
Kuriosa: De flesta i Haiti utövar folkreligionen voodoo parallellt med att de är katoliker.
Far och son: François "Papa Doc" Duvalier, till vänster, styrde Haiti som grym diktator på 1960-talet. Sen tog hans son "Baby Doc" över.

HUR: Tisdagen den 12 januari i år skakades Haiti av en förödande jordbävning. Drygt 200 000 människor befaras ha omkommit. Landets samhällsfunktioner och statliga myndigheter har slagits ut och presidentpalatset och parlamentsbyggnaden ligger i ruiner.
En katastrof av enorma proportioner drabbar en nation som redan tidigare var kantad av politiskt våld, naturkatastrofer och ekonomisk kris. Att de planerade valen kommer hållas under 2010 är uteslutet. Haitis framtid avgörs i stället av hur snabbt och kraftfullt omvärlden reagerar.

HISTORIA: Haitis ursprungsbefolkning, arawakindianerna, utplånades i princip då Columbus anlade en spansk koloni på ön 1492. Spanjorerna sålde den i dag haitiska delen till Frankrike i slutet av 1600-talet. Fransmännen fraktade dit slavar från Afrika och skapade en enorm jordbruks- och sockerindustri som med åren förstörde landets naturliga ekologi.
Det var vanligt att vita fransmän skaffade barn tillsammans med svarta slavinnor. Mulattbarnen fick ta över landets plantager, och än i dag har många med ljusare hy en privilegierad ställning.

Papa Doc och Baby Doc.

 Mellan 1957 och 1986 styrdes landet av två hänsynslösa diktatorer. Först François Duvalier, kallad "Papa Doc", som styrde sedan med järnhand och tusentals personer förföljdes och mördades. När Papa Doc dog 1971 lämnade han över makten till sin son Jean-Claude "Baby Doc" Duvalier, en om möjligt ännu grymmare diktator. Det dröjde ända till 1986 innan ett folkligt uppror lyckades avsätta Baby Doc, och 1990 fick landet sin första demokratiskt valda president.

I DAG: Långt innan jordbävningen har Haiti ansetts som en av västvärldens fattigaste nationer. Storstädernas slumområden har länge dominerats av beväpnade gäng och organiserad brottslighet.
Frihet har pratat med Mats Lundahl, professor på Handelshögskolan, som har besökt Haiti flera gånger sedan 1960-talet.
Kan katastrofen bli till en möjlighet för landet, en chans att starta om på nytt?
- Tveksamt. Demokratin i Haiti har alltid varit svag, egentligen har den bara existerat på papperet. När biståndspengarna från omvärlden börjar rulla in är risken stor att en maktkamp inleds, och att våldet och korruptionen återvänder.
Varför är Haiti så fattigt?
- Två anledningar: För det första finns det knappt någon odlingsbar mark. För det andra har man aldrig lyckats etablera en fungerande demokrati.
Hur skiljer sig Haitis demokrati från vår egen?
- Man kan inte tala om politiska partier på samma sätt som hos oss i Sverige. Det är snarare personer med privata intressen som kandiderar. Inför parlamentsvalet i år ville 52 partier ställa upp, det är svårt att veta vad alla egentligen står för.
Både FN och Internationella valutafonden, IMF, har under de senaste tio åren gjort ansträngningar för att förbättra situationen i Haiti, hur har de lyckats?
- Ganska dåligt. En del av de pengar som IMF pumpar in försvinner ner i fel fickor, och FN har mer eller mindre fungerat som en brandkår. De har släckt elden när det har varit som värst men har inte stannat tillräckligt länge för att kunna bygga upp landet. Det återstår att se om de stannar tillräckligt länge den här gången.

Källor: New York Times, ”Haiti 2004” av Peter Hallward, Dagens Nyheter och Wikipedia.

Erik Danielsson