Alla ropar hårdare straff

Del 1: Det svenska kriminalmysteriet

REPORTAGE | Publicerad 2010-04-07

Kriminalpolitiken har genomgått en radikal förändring de senaste decennierna. Det är tuffare tag som gäller, både om politikerna och folket får bestämma. Men det finns inget samband mellan längre fängelsestraff och lägre kriminalitet, så vad är grejen?

Straffen behöver skärpas säger regeringen, och inför ett nytt begrepp i lagen. ”Synnerligen grov misshandel” ska ge mellan fyra och tio års fängelse – att jämföras med ”grov misshandel” som ger i snitt ett och ett halvt. Rege­ringen har också höjt straffen för mord under sin mandatperiod. Det handlar om att folk ska uppfatta påföljderna som rimliga och logiska, säger justitieminister Beatrice Ask. Allvarliga brott måste få konsekvenser. Även om det inte leder till minskad brottslighet.

Det här sättet att resonera är typiskt, menar kriminologen Felipe Estrada; politiker beslutar om hårdare straff, trots att det inte finns någon koppling till lägre brottslighet.
– Strängare straff verkar nedbrytande på individen, och leder till att han eller hon får svårare att klara sig i samhället efteråt. Det vet politikerna, men de är ändå måna om att göra som folket vill på det här området. Och folket vill ha längre fängelsestraff, säger han.
– En opinion som kräver längre straff låter sig inte nöjas. Snart kommer nya krav på straffskärpningar när man låter kriminalpolitiken handla om denna typ av lösningar.

Kriminalpolitiken har förändrats under de senaste decennierna, med en förskjutning från vård mot straff, från att återanpassa brottslingen mot att brottsoffret ska få upprättelse, från att luta sig mot vetenskap mot att tillgodose en opinion. Och de flesta politiker hoppar på tåget, den klassiskt högerpopulistiska retoriken går nu hem i alla läger, menar Felipe Estrada.

Anna Bratt