Intervju 2009-06-05
Reportage 2011-12-21
Reportage 2008-10-07
Recension 2011-08-24
Recension 2012-02-03


Bild: Eva Edsjö
Tensta vs. Bromma
Ett delat Stockholm
REPORTAGE | Publicerad 2010-06-18
En mil skiljer Tensta från Bromma - och över en kvarts miljon kronor i genomsnittlig årsinkomst. Frihet har träffat Viktor, Christoffer, Özlem, Ramadan och Farha som är unga i olika delar av Stockholm för att snacka om klass, klyftor och framtidsdrömmar.
Tunnelbanans blåa linje dunkar fram genom nordvästra Stockholms underjord. Det är sen eftermiddag och tåget är halvtomt. 19 minuter från T-Centralen säger en metallisk röst:
- Nästa: Tensta.
Ovan jord är det liv och rörelse - det är en av årets första riktigt varma dagar och folk är ute på gator och torg. Fruktförsäljare på torget säljer frukt till mammor med barnvagnar och äldre kvinnor med slöja och rollator. Sollängtande gäng av ungdomar står och röker och äter glass utanför kiosken Tensta Press. Höghusen står tätt och den knotiga trädallén försöker blomma mellan betong och stål.
Centrala delen av Tensta är ett av Stockholms fattigaste områden. Den genomsnittliga årslönen ligger på 160 100 kronor, jämfört med genomsnittet på runt 230 000 i hela landet. Bara drygt en femtedel av invånarna i Tensta har eftergymnasial utbildning.
Men att avstå från att utbilda sig är inte ett alternativ för Farha Omar, Özlem Alkan och Ramadan Cilomba som kommer släntrande över gångbron mot tunnelbaneuppgången. De är mellan 19 och 20 år gamla och födda och uppvuxna i Tenstas centrum. Deras framtidsplaner är inte helt färdigutstakade, men Farha pluggar statsvetenskap och nationalekonomi och drömmer om en framtid på Utrikesdepartementet. Ramadan går tekniskt basår men vill bli fotograf, och Özlem pluggar på Lärarhögskolan.
- Men min dröm är att bli basketproffs. Jag har länge drömt om att åka till USA och spela basket. Fast nu valde jag att börja plugga här i stället, säger hon.
Tensta var en trygg plats att växa upp på, berättar tjejerna. Och en kul plats - alla känner alla. Att det skulle påverka deras framtidmöjligheter negativt att vara från Tensta har inte föresvävat dem.
- Jag tror inte att stället man kommer ifrån är det viktigaste för vad man gör i livet. Det handlar ju om hur man är som människa, hur man är uppfostrad. Var man bor och hur mycket pengar man har spelar ingen roll, säger Farha.
De vänder tillbaka över gångbron och Ramadan pekar upp mot höghuset där hon bor med sin mamma och sex av sina åtta syskon. De passerar Nydalsparken där barnen leker och stojar, bort mot området där Farha och Özlem bor.
- Vi brukar hänga rätt mycket vid vår gamla lågstadieskola, de har byggt schyssta basketplaner där och vi sitter där och umgås med kompisar, säger Özlem.
Inkomstskillnader i Sverige
- Inkomstskillnaderna i Sverige var som minst år 1981. Sedan dess har utvecklingen gått mot en allt mer ojämn inkomstfördelning, enligt SCB.
- Enligt LO hade en topp-vd inom näringslivet en lön som var 9 gånger större än en industriarbetare år 1980, år 2007 var vd:ns lön 51 gånger större.
- Men inkomstskillnaderna har inte bara ökat mellan olika yrkesgrupper. Framförallt har inkomstskillnaderna ökat mellan de som har ett jobb och de som är sjukskrivna, arbetslösa eller pensionärer.
Fattigdom
Absolut fattigdom är inkomster under en viss bestämd nivå. Till exempel inkomster under 1,25 amerikanska dollar per dag, vilket är Världsbankens definition. Enligt denna definition lever inga människor i Sverige i absolut fattigdom. Den svenska definitionen av absolut fattigdom är i stället när en person har inkomster som ligger under vad man kan få i socialbidrag. Ofta talar man i stället om relativ fattigdom, inkomster som ligger långt under medelinkomsteni samhället, det vill säga att man är fattigare i relation till i andra i en grupp.
- En rapport från LO visar att andelen fattiga bland sjuka, pensionärer och arbetslösa fördubblades mellan 2002 och 2007.
- Fattigdom är också vanligare bland utrikesfödda än bland svenskar. 2006 var det tre gånger fler invandrare än svenskfödda som räknades som fattiga.
- Bland invandrare från Mellanöstern och Nordafrika uppskattades var femte person ha en inkomst under fattigdomsstrecket.
Johanna Eklundh och Sofia Hallonsten





© 2008-2012 Tidningen Frihet. Citera gärna men ange källan. Producerad av Ropson AB



