Fyra år med Alliansen

Vad hände egentligen?

ARTIKEL | Publicerad 2010-07-01   1 kommentar

Fredrik Reinfeldts första stapplande dagar som statsminister började med skandaler om obetalda tv-licenser och slarviga ministrar. Men vad har den borgerliga regeringen egentligen gjort under de fyra år som gått? Och hur påverkas vanliga människor? Frihet har granskat Alliansens politik, område för område. 

Jämställdhet

En av regeringens huvudreformer under mandatperioden har varit avdraget för hushållsnära tjänster, det så kallade RUT-avdraget. Under det första året utnyttjades avdraget av strax över 90 000 personer, varav 70 127 tillhörde den hälft av befolkningen med högst inkomster. Av den del av befolkningen som hade låga inkomster var det endast sex promille som utnyttjade skattesubventionen.

Regeringen har infört en jämställdhetsbonus, som är tänkt att kompensera för inkomstbortfall då ena föräldern väljer att stanna hemma med barn. Reformen har dock inte burit frukt, då papporna fortfarande tar ut exakt lika många föräldradagar som före reformen.

Regeringen har också infört ett vårdnadsbidrag för föräldrar som stannar hemma med barnen i stället för att låta dem gå på exempelvis en förskola. Det har inneburit att flera förskolor tvingats skära ner och minska personalstyrkor runt om i landet. Av de 580 personer i Stockholm som får vårdnadsbidrag är 93 procent kvinnor.

I dag tjänar kvinnor fortfarande i genomsnitt 84 procent av männens löner, vilket är på samma nivå som när regeringen tillträdde. 57 procent av regeringens skattesänkningar har gått till män, enligt riksdagens utredningstjänst.

Bostäder

Tidigt under mandatperioden slopade regeringen tillståndsplikten. Plikten innebar att kommuner som ville sälja allmännyttiga bostäder behövde länsstyrelsens tillstånd för det. Allmännyttiga bostäder är främst hyres­lägenheter, som hyrs ut utan vinstsyfte.

Boverket räknar med att 24 000 allmännyttiga lägenheter har sålts och ombildats till bostadsrätter mellan år 2007 och 2009. Bostadsmarknaden har tippat över till förmån för bostadsrätts- och villaägare. Ett av de första besluten som den borgerliga majoriteten i riksdagen tog, var att avskaffa det så kallade investeringsstödet för nybyggda hyresbostäder. Resultatet blev att åtskilliga byggprojekt ställdes in på grund av sviktande lönsamhet. År 2009 hade antalet nybyggda hyresrätter i Sverige halverats jämfört med 2006.

Även förändringar av fastighetsskatten har gjort det betydligt billigare att äga sitt hem. På motsvarande sätt kommer det införda ROT-avdraget, en skattesubvention för renoveringar i hemmet, bara bostadsrätts- och villaägare till del.

Sammantaget har regeringens reformer på bostadsområdet gjort det betydligt svårare för framför allt unga och låginkomsttagare att få fäste på bostadsmarknaden.

Klimatet

I valrörelsen 2006 deklarerade Fredrik Reinfeldt att miljön inte var en prioriterad fråga. Allianspartierna meddelade också att de önskade se en bred överenskommelse om energipolitiken tillsammans med Socialdemokraterna. Men i februari 2009 beslutade de fyra borgerliga partierna ensamma om att bygga ytterligare tio kärnkraftsreaktorer.

Tvärtemot tidigare vallöften höjde regeringen klimat- och energiskatterna under 2008. Kristdemokraterna gick till val på att sänka bensinskatten, men i slutändan blev det ändå en höjning.

2007 infördes en miljöbilspremie om 10 000 kronor för att sporra försäljningen av miljöbilar. Redan ett år senare beslutade regeringen att dra in reformen "för att den blev för kostsam." Sammantaget har Sveriges energiförbrukning minskat med en procent, samtidigt som elpriset stigit. 

Daniel Mathisen

Fler texter av Daniel Mathisen ›