En ensam väg till trygghet

REPORTAGE | Publicerad 2010-09-07

För första gången på månader har Mehdi, 13 år, och Hassan, 16 år, en säng att sova i. De har tagit sig en lång väg från krigets Afghanistan, via flyktingsmugglare till Paris gator, för att landa på ett tillfälligt boende för ensamkommande barn i Malmö. Nu väntar de på besked om asyl i Sverige. Frihets exklusiva reportage följer ungdomarnas resa hela vägen från hemlandet.

Det är en strålande dag och i Västra Hamnen, Malmös nybyggda paradområde, ligger Malmöborna och lapar sol. På en uteservering vid strandpromenaden äter folk dyr italiensk glass. Ett hundratal meter därifrån har några grå baracker staplats på varandra. Unga killar sitter i skuggan och pratar, någon är på väg till tvättstugan i baracken bredvid. Barackerna fungerar som tillfälligt transitboende för ensamkommande asylsökande barn.
13-årige Mehdi från Afghanistan äter en sen frukost i köket när hans landsman Hassan, 16 år, kommer in och ger honom en kram.
- Han är som min lillebror, säger Hassan som tagit sig an den yngre kamraten.

Mehdi häller upp portion efter portion med mjölk och müsli. Han är påtagligt lättad. För första gången på sju månader har Mehdi en säng att sova i och tak över huvudet. När Mehdis pappa mördades av talibaner samlade hans mamma och andra släktingar ihop pengar så att han kunde lämna den lilla byn i den afghanska provinsen Ghazni.
- Min pappa var chaufför åt västerlänningar i fina kläder och det tyckte inte talibanerna om, säger Mehdi.

Många afghaner som arbetar med västerländska biståndsorganisationer eller militärer tvingas fly allt eftersom säkerhetsläget blir sämre och talibanerna kontrollerar större delar av landet. Mehdi visar upp sitt mosade pekfinger och berättar om hur talibanerna försökte sätta honom i en av sina koranskolor.
- Vägrar man blir de våldsamma. De slog mig med en hammare över fingrarna, berättar Mehdi utan att röra en min.

I Sverige tas flyktingarna förhållandevis väl emot. De som fastnar på vägen har det inte alltid lika lätt.
- Här är så fint och rent. Jag har min egen säng och får tre mål mat om dagen, säger Hassan.
- I Grekland är det katastrof, många blir misshandlade av polisen och det finns ingenstans att bo. Till och med i Paris bor många av de asylsökande på gatan och i parker.

Precis som resten av de afghanska flyktingarna har Mehdi och Hassan en lång och besvärlig resa bakom sig. Vägen är väl utstakad, de flesta afghaner reser samma väg. Mehdi berättar om hur de tog sig till Iran med människosmugglare, vandrade genom bergen till Turkiet. Hur de åkte gummibåt med smugglare till en grekisk ö där polis låste in honom i fem dagar innan han så småningom hamnade i ett tält i en kåkstad i Patras. Några månader senare lyckades han gömma sig på en lastbil och komma över till Italien där han hoppade på ett tåg till Paris i Frankrike.
- Gare de l'Est! De andra afghanerna sa till mig att det var dit jag skulle, säger Hassan.
- Det är där alla afghanerna håller till.

Ensamkommande barn

De senaste åren har allt fler asylsökande under 18 år som saknar vårdnadshavare i Sverige, så kallade ensamkommande barn, kommit hit.

År 2004 - 388 

År 2005 - 398 

År 2006 - 816 

År 2007 - 1 264 

År 2008 - 1 510

År 2009 - 2 250

Barnen kommer från samma länder som de stora grupperna som söker asyl. De senaste åren har de flesta kommit från Afghanistan, Somalia och Irak. Majoriteten av barnen är pojkar i åldern 15-17 år, som flyr konflikter i sina hemländer eller blir bortskickade av sina familjer i hemlandet för att undgå att värvas till stridande trupper. De tar sig till Sverige via smugglare, resorna kan ta upp till ett år och innebär ofta stora faror. Yngre barn och flickor skickas sällan iväg.

Mottagande

Ett ensamkommande barn kan söka asyl på nio orter i Sverige, så kallade ankomstkommuner, som erbjuder tillfälliga boenden för en första tid i landet. Migrationsverket hjälper sedan barnet att komma till en anvisningskommun, där barnet kan bo en längre tid i väntan på att asylansökan ska behandlas.
Om barnet har anhöriga i Sverige, till exempel vänner till familjen, brukar barnet placeras där. Annars placeras barnet i en värdfamilj eller på ett särskilt boende för ensamkommande barn. 
Migrationsverket skriver kontrakt med de kommuner som frivilligt vill ta emot ensamkommande barn, vilket i dagsläget är 152 av Sveriges 290 kommuner. Behovet är betydligt större. Socialdemokraterna har föreslagit att alla kommuner ska bli tvungna att ta emot ensamkommande barn enligt lag.

Anders Hansson