- I Afrika handlar skrivande om människors frigörelse

ARTIKEL | Publicerad 2012-01-10

Tendai Tagarira är i landsflykt för att han vågade skriva och tala öppet om förhållandena i hemlandet. I Århus har han fått en tillfällig fristad. Nu fruktar han för vad som händer om han skickas tillbaka till Zimbabwe. 

 Den 15 juni 2010 kom Tendai Tagarira till Århus. Som Danmarks första fristadsförfattare togs han emot av stadens borgmästare. Han fann sig snabbt tillrätta i sin nya hemstad, flyttade in i en lägenhet i centrala Århus, skrev och deltog i föreläsningar på universitetet.
– Jag älskar att vara här. Århus är så vackert och jag har blivit en del av det sociala livet i staden.

Via nätet kommenterar han situationen i Zimbabwe. Han sänder bland annat en politisk satirshow där han gör narr av presidenten Robert Mugabe och andra högt uppsatta politiker och religiösa ledare.
– Programmet har fått fantastisk respons. Ingen har gjort något liknande tidigare. Det spelar stor roll för demokratin och för revolutionen som måste komma snart.

Han ser inga problem med att följa med i vad som händer i hemlandet.
– Jag läser nyheter på nätet och pratar med mina kontakter i den fria pressen. Ofta får jag reda på vad som händer en dag före folk i Zimbabwe.

I samarbete med kommuner och städer, flera av dem i Skandinavien, erbjuder Icorn, International cities of refugee network, hotade författare en fristad. I Århus får Tendai Tagarira mat, husrum och inte minst andrum. Det där sista är det sådär med visar det sig. Det tillfälliga uppehållstillståndet gäller bara i två år. Sedan förväntas Tendai Tagarira återvända till Zimbabwe.
– Om jag har tur kastar de mig i fängelse. Annars låter de bara mig försvinna som de har gjort med så många andra före mig.

I Danmark har han kunnat vara mer frispråkig, vilket också gör det farligare för honom att återvända.
– Jag har nästan varit mer effektiv som aktivist här i Danmark än om jag hade stannat i Namibia, dit jag flydde när situationen blev för farlig i Zimbabwe.

Han ser sig själv som talesperson för alla dem som inte har samma möjlighet att uttrycka sina åsikter. Men för Tendai Tagaria är satiren livsfarlig.
– Jag har skrivit 19 böcker som är mer eller mindre kritiska mot regimen. Och så nu med radioshowen, ingen har varit så frispråkig som jag. Jag riskerar livet om jag återvänder till Zimbabwe.

I september blev ovissheten för mycket. Tendai Tagarira tog bussen till Sandholms flyktingförläggning för att söka asyl. Där möttes han av vakter beväpnade med tårgas och automatvapen.
– Det var en ny sida av det danska samhället som jag inte upplevt tidigare. När jag kom hit i juni 2010 togs jag emot med öppna armar. Nu, när jag kom som flykting, blev jag plötsligt ifrågasatt av samma människor som bjudit hit mig.

Han åkte därifrån med en känsla av att inte längre vara välkommen. Tendai Tagarias situation skiljer sig från de andra fristadsförfattarnas. Eftersom han saknar pass kan han inte lämna landet medan hans ärende handläggs. Det innebär också att om han nekas asyl skickas han med största sannolikhet tillbaka till Zimbabwe.
– På min födelsedag firade jag att jag fortfarande är vid liv. Det är en välsignelse och det viktigaste för mig just nu.

Trots att han inte vet vad som händer efter juni fortsätter han att skriva och sända radio.
– Den nigerianske aktivisten Ken Saro-Wiwa sa en gång att skrivande i Afrika har ett annat syfte än i västvärlden. Här ska språket vara vackert. I Afrika handlar det om människors frigörelse, om att ta ställning, om fattigdom, att ha mat för dagen. För mig handlar det om att jag befinner mig i ett land där jag har möjlighet att uttrycka mig fritt och inte behöver frukta hot och trakasserier.

Katarina Höije