
Artikel 2012-01-27
Artikel 2011-12-08
Artikel 2012-02-01
Artikel 2011-11-08
Artikel 2011-12-13


Ã… andra sidan
Euron
ARTIKEL | Publicerad 2012-01-17
Europas skuldkris får medlemsländernas finansministrar att klia sig i huvudet, Fler och fler väcker frågan om vad som händer med EU:s gemensamma valuta, euron. Robert tycker att EMU-projektet är odemokratiskt, men Cesar ser en gemensam valuta som nyckeln till att hantera framtidens kriser.
Robert Johansson, SSU Stockholms stad
Euroområdet genomgår just nu sin svåraste kris någonsin. Italien går på knä och Grekland är i totalt kristillstånd. Vad tror du om eurosamarbetets framtid?
- Det är helt omöjligt att svara på. Ingen trodde att Sovjetunionen skulle falla, få trodde att diktaturerna i arabvärlden skulle göra det. Även om EMU på många sätt är ett prestigeprojekt så säger det i princip ingenting. Det kanske kan göra att ledarna i Europa gör allt i sin makt för att rädda det. Men det gjorde gubbarna i Sovjet också.
Men kan inte det täta samarbetet göra att de länder där det krisar mest faktiskt får hjälp, att man knyter ihop ansvaret?
- Problemet är ju först och främst att det inte är medborgarna som får hjälp, det är bankerna. Banker som redan säkrat hem vinster åt sina storägare medan folket får en stålbadspolitik. Ta myten om de "lata" grekerna som inte jobbar och går i pension jättetidigt. Forskning visar att exempelvis Tyskland har en betydligt lägre faktisk pensionsålder medan Greklands på papprets låga pensionsålder inte tillämpas i verkligheten. Dessutom har Grekland bland de högsta genomsnittliga arbetstidsuttaget per person i Europa.
- För det andra är EMU odemokratiskt, man flyttar makt från folkvalda församlingar till så kallade experter vars arbete vi som medborgare inte har någon insyn i. EMU är teknokrati och inte demokrati, varför ska då alla ta ansvar?
Vilka andra alternativ till finansiella samarbeten kan du se på global och regional nivå?
- Ska en valutaunion fungera krävs en gemensam skatte- och socialpolitik. Alternativt medborgare som är villiga att flytta om en kris uppträder i en del av unionen. I USA gör folk det, därför fungerar det betydligt mer smärtfritt där. Vissa talar ju om en nordisk valutaunion, men för varje år som går så minskar även dess rimlighet eftersom de olika välfärdsystemen utvecklas åt olika håll.
Cesar Vargas Iglesias, SSU Stockholms län
Euroområdet genomgår just nu sin svåraste kris någonsin. Italien går på knä och Grekland är i totalt kristillstånd. Vad tror du om eurosamarbetets framtid?
- Euroområdet befinner sig i sin mest allvarliga situation sedan det infördes. Det har talats om flera lösningar, exempelvis uteslutning av vissa länder men faktum kvarstår: det löser inte problemen. Om det inte hade funnits EMU så skulle de ekonomiska problemen ändå uppstått. Nu behövs det mer integration samt tätare samarbete kring de ekonomiska frågorna för att lösa krisen.
Det finns de som menar att euron har en del i krisen i Italien och Grekland och samtidigt är en starkt bidragande faktor till de ekonomiska nederlagen i Irland, Portugal och Spanien. Ger inte det skäl att tvivla?
- Vi måste självklart ge oss utrymmet att problematisera, särskilt nu. Men problemen handlar om att att man levt över sina tillgångar, att banker lånat ut pengar utan att kräva säkerhet och att Grekland förfalskat sina ekonomiska redovisningar. Det har inte direkt med euron som valuta att göra. Finland klarar exempelvis av sina ekonomiska utmaningar med euron som valuta.
- Samordningsvinsterna av EMU är viktiga för att bemöta och lösa framtidens ekonomiska problem, vi behöver en klarare och mer sammanhållen syn på hur de ekonomiska ramarna ska se ut. Det är där diskussionen måste ligga.
De länder som är med i EMU har ingen möjlighet att justera sin egen ränta efter konjunkturen, hade inte det behövts nu?
- ECB, den europeiska centralbanken, har redan i dag en låg räntenivå, fokus måste ligga på skuldsaneringen som är det överordnade problemet. Med en mer integrerad marknad och ekonomi så behöver vi mer koordinerande regelsystem som kan respekteras av alla medlemsländer. Vi måste se europrojektet som ett verktyg för att förändra det ekonomiska systemet och att förhindra att sådana djupa kriser åter uppstår.





© 2008-2012 Tidningen Frihet. Citera gärna men ange källan. Producerad av Ropson AB