De beskylls för att vara lata och oansvariga. Åsikterna om Greklands krishantering är många. Eliza Politi från Greklands socialdemokratiska ungdomsförbund, PASOK Youth, anser att den grekiska krisen är ett resultat av ojämlikhet och en bräcklig kapitalism, inte av en allt för generös välfärd.

Folket har gått ut på gatorna i månader, strejkerna avlö- ser varandra och demokratins hemstad liknar stundtals ett slagfält mellan polis och medborgare. Trots att det grekiska socialdemokratiska partiet PASOK hade absolut majoritet i parlamentet avgick statsminister Georgios Papandreou för att möjliggöra bildandet av en koalitionsregering. Landet står inför en smärtsam sanering av statsbudgeten, och nedskärningarna i välfärden kommer att vara omfattande. Frihet hörde av sig till Eliza Politi som är aktiv i PASOK och vice ordförande i Ecosy, samarbetsorganisationen för unga socialdemokrater i Europa. Hon tycker att det var rätt av Papandreou att avgå, men är långt från enig med den bild av Grekland som spridits den senaste tiden. När PASOK tog över makten 2009 var Grekland ett land med stora underskott.
– Visst, Greklands ekonomi har strukturella svagheter och den kon- servativa regering som styrde under fem år förvärrade dem, säger hon.

ELIZA ANSER ATT GREKLAND blev något av ett försöksdjur för eurozo- nen och dess krishantering. Landets situation visar på en strukturell svaghet i eurozonen samt en brist på ett gemensamt ekonomiskt och politiskt styre. Det som hänt är ett stort misslyckande för EU:s politiska ledarskap, tycker hon.
– Aldrig förr har ett land i eurozonen utstått så mycket godtyckliga risker på marknaden, spekulativa attacker och en plötslig höjning av kostnaden för att få låna. Den här situationen ledde till en olycksbådande verklighet: En genomförbar hantering av Greklands skuld blev omöjlig.

FÖR DEN SOM LÄSER tidningarna i Sverige är det lätt att få bilden av att den grekiska krisen beror på alltför stora förmåner för det grekiska folket. Det är en bild Eliza Politik motsätter sig.
– Vi möter enorma mängder propaganda nuförtiden, vilket främjar bilden av att krisen beror på en generös välfärd. Den europeiska och internationella kapitalismen försöker hitta ett alibi, en ursäkt för att dölja sin egen strukturella svaghet och dölja varför vi egentligen hamnade i den här situationen. Och välfärd är med all säkerhet inte problemet. Problemet är att tillgångarna är koncentrerade i några få händer och att regeringarna saknar kontroll över marknaderna. De klarade inte av att skapa ett regelverk som gynnar folket.

Hur jobbar PASOK Youth just nu?
– Vi oroar oss mest för alla ungdomar som drabbas hårdast av krisen. Det är hög ungdomsarbetslöshet, få är aktiva i politiken och förtroendet för politikerna är lågt. Nu är det upp till PASOK Youth att se till att unga människor har ett socialt skyddsnät och möjlighet att utbilda sig, säger Eliza Politi.

Vem ska man skylla krisen på?
– Det finns ingen att lämpa skulden på. Det är dags för oss att arbeta tillsammans solidariskt för att ta oss ur härvan.

PASOK

Bildades 1974 efter att militärdiktaturen kollapsat.

Partiets första ledare var Andreas Papandreou. 1981 fick PASOK regeringsmakten för först

gången. Sedan dess har PASOK suttit i regeringen i majoriteten

av mandatperioderna. Mellan

2004 och 2009 satt PASOK i opposition. 2009 fick man tillbaka regeringsmakten och hade den fram till att premiärminister Georgios Papandreou avgick och Grekland bildade en koalitionsregering ledd av ekonomen Lucas Papademos. PASOK Youth är partiets ungdomsförbund.