Både hjärta och hjärna behövs i migrationspolitiken

D et var med bestörtning vi läste hur sex SSU:are anklagar delar av SSU och Socialdemokratin för att stå för rå rasism. Argumentationen blev inte bättre när skribenterna anklagar SSU:s förbundsstyrelse för att använda ett fascistiskt språkbruk. Det är i vår mening ett oacceptabelt och osakligt sätt att argumentera mot kamrater inom förbundet som vi vill markera emot.

Det är viktigt att skilja på rasism och en saklig diskussion om migrationspolitiken. Rasism är avskyvärt och ska motverkas: men det är inte rasism att diskutera de materiella målkonflikter som finns mellan migration och en nationell välfärdsstat. Det finns däremot politiska rörelser som vill begränsa invandringen av främlingsfientliga skäl. Det kan man kalla rasism, eftersom det grundar sig i missaktning mot personer från andra länder på grund av religion, kultur eller utseende.

Att anklaga förbundsstyrelsen för att använda fascistiskt språk när de konstaterar att: “Sveriges mottagandenivå ska överensstämma med vår förmåga att erbjuda en god och jämlik integration”, är inget annat än att devalvera begreppet fascism. Olof Palme beskrev Socialdemokraternas migrationspolitik i en riksdagsmotion från 1979 såhär: “Det är alltfort Socialdemokraternas bestämda uppfattning att invandringen måste anpassas till samhällets möjligheter att ge invandrare arbete, bostad och social omvårdnad på samma villkor som den övriga befolkningen. Detta förutsätter en planerad invandringspolitik. En invandring utanför samhällets kontroll drabbar ytterst invandrarna själva.” Vi undrar därför: tycker skribenterna att Olof Palme använder ett fascistiskt språk?

Debattörerna lyfter också Danmark som ett skräckexempel i artikeln. Vi håller inte med Mette Fredriksen om att ett mål om noll asylsökande vore eftersträvansvärt, både Sverige och Danmark ska ta sin del av ansvaret. Men Sverige kan inte ta ett oproportionerligt stort ansvar som vi gjorde 2015. Då kom det så många människor samtidigt att flyktingar fick sova i tält mitt vintern och sattes på bussar utan destination. Det är inte värdigt Sverige.

Skribenterna hade vidare fyra huvudargument som vi vill bemöta:

2. 1. Textens första poäng är att man inte resonerar på samma sätt i migrationspolitiken som med exempelvis skola och äldreomsorg. Vi håller med om det – fast tvärtom. I alla kommuner budgeterar man hela tiden för hur många elever och äldre man kommer ha nästa år och hur mycket det kostar. Varför kan man inte föra ett liknande resonemang om kostnader i migrationspolitiken? Dessutom är det lättare att prognostisera för förskole- och äldreboendeplatser utifrån födelsetal och demografi till skillnad från antal asylsökande som kan fluktuera kraftigt från år till år. Det såg vi inte minst under 2015 där prognosen och utfallet skiljde sig med flera tiotusen. Det skapar problem för det offentliga att förbereda för ett värdigt mottagande när man inte vet hur många som kommer. Vi behöver en långsiktigt hållbar migrationspolitik som är så förutsägbar som möjligt över tid.

   2. Argument två är att allt går bara man vill. Vi håller visserligen med om den ideologiska utgångspunkten: men migrationspolitiken är precis som klimatpolitiken en global utmaning, som inte Sverige kan lösa enbart på egen hand. Därför har SSU tagit kongressbeslut om att verka för en global och EU-gemensam migrationspolitik där alla länder tar sin del av ansvaret för människor på flykt utifrån befolkning och ekonomiska förutsättningar. Integrationen blir lidande om vi tar oss vatten över huvudet och inte har en realistisk plan för hur de som kommer hit ska bli en del av samhället. Det är inte humant att ha ett A och B-lag i samhället.

   3. Det tredje argumentet är att ett asyltak skulle bryta mot asylrätten. Först och främst förespråkar varken SSU eller S ett fast asyltak, utan en jämn fördelning i EU. Det är dessutom snarare dagens system, där man behöver ta sig till Sveriges gräns för att kunna söka asyl som bryter mot asylrättens intentioner, eftersom det bygger på att man måste ta en livsfarlig väg hit i händerna på människosmugglare. Vi sätter alltså indirekt ett tak redan idag genom att begränsa möjligheten att söka asyl. Det blir också en klass- och jämställdhetsfråga huruvida man kan ta sig till EU eller inte. Genom att ha ett ordnat kvotflyktingssystem där hela EU tar ansvar kan vi hjälpa fler som har störst behov av skydd och planera för ett värdigt mottagande där de som kommer vet att de får stanna permanent. Faktum är att asylrätten enligt flyktingkonventionen enbart gäller flyktingar som söker skydd från individuell förföljelse. Sverige och EU har utökat det i skyddsgrundsdirektivet till att omfatta även alternativt skyddsbehövande, bland annat skydd från väpnad konflikt, som grund för asyl. Det är långt mer generöst än vad asylrätten och de mänskliga rättigheterna enligt FN-konventionen egentligen kräver.

   4. Det fjärde argumentet är att ett “volymmål” skulle leda till ett race to the bottom. Det är som sagt ingen som förespråkar ett exakt tal. Däremot tror vi att ett system där Sverige tar sin proportionerliga andel av ansvaret skulle öka legitimiteten och acceptansen för att ta emot flyktingar i framtiden, eftersom integrationen främjas när det offentliga ges förutsättningar att erbjuda en fullgod etablering och integration. Det är också viktigt med en folklig förankring i alla politikområden, och hela åtta av tio ungdomar anser att Sverige bör ta emot så många invandrare som vi klarar av att integrera.

Vi är övertygade om att det går att förena humanism med realism i migrationspolitiken. En långsiktigt hållbar migrationspolitik där migration och integration hänger ihop är det bästa för att på lång sikt öka sammanhållningen i Sverige.

Vi respekterar att skribenterna vi replikerar kommer till en annan slutsats. Låt oss ha en saklig diskussion om utmaningarna och lösningarna i migrationspolitiken istället för att misstänkliggöra varandra.

Pavlos Cavelier Bizas, ordförande SSU Uppland

Alexander Winge, ordförande SSU Östergötland

Esma Yagci, ordförande Stockholms läns SSU-distrikt

Sarkis Khatchadourian, kassör Stockholms läns SSU-distrikt

Simon Sätherberg, ordförande Jämtlands läns SSU-distrikt

Abdirahman Siyad, förbundsstyrelseledamot SSU