Allt var totalt ohämmat och med budskapet om att alla är vackra precis som de är, oavsett hur konstig eller fel kritiker anser en vara.

Är detta Gagas sätt att säga att vartenda litet sidospår, även om fansen stundvis varit besvikna, egentligen hela tiden var den väg hon behövde ta för att nå Chromatica?