Gärna fyllekäk, men först schyssta villkor

T iktok har skapat möjligheter för unga att nå ut med sitt budskap. Häromdagen när jag satt och scrollade, stannade jag upp när jag fick se kontot “mcdexposed” i flödet. Kontot lägger upp anonyma berättelser om hur det är att jobba på Mcdonalds runtom i Sverige. Unga människor vittnar om trakasserier, horribel arbetsmiljö och arbetsskador. En person skriver att den hellre hade dött än att arbeta där igen.

Det är såklart svårt att faktakolla dessa anonyma berättelser. Men jag blir inte förvånad över det jag hör. Jag har också arbetat på en snabbmatskedja på Göteborgs centralstation och stress, dålig arbetsmiljö och elaka chefer är oftare norm än undantag.

Min första arbetsdag gjorde min chef snarkljud när han tyckte jag arbetade långsamt, och när jag försökte arbeta snabbare sa han jag gjorde fula mackor. Efter det fick jag inte pass på en hel månad. Den extremt varma sommaren 2018 var våra fläktar sönder och värmen från ugnarna gjorde att vi fick jobba flera timmar i över 35-gradig hetta. Mellan 18 och 18:30 arbetade man alltid ensam, vilket inte var perfekt timing då ett av de mest populära tågen till Stockholm gick vid 18:21 och det alltid var många som ville köpa med sig mat till resan.

När kön ringlade lång fick man ropa i en telefon efter förstärkning från den andra restaurangen, men eftersom de också var underbemannade var det aldrig någon som kom. Efter ett av de arbetspassen grät jag på toan efter att ha blivit utskälld av en elak kund.

Missförstå mig rätt – jag var stolt över mitt jobb. Som skoltrött var det extremt skönt att kunna jobba och tjäna pengar.

Dessutom fick jag arbeta med människor från alla världens hörn och jag lärde mig att samarbeta, ställa upp för kollegor och bemöta folk på bästa sätt.

Tvärtom vad många tror kändes mitt jobb på snabbmatskedjan viktigt. De flesta kunder var både tacksamma och trevliga. Det var alltid kul att servera mat till de fotbollslag som kom till staden för att spela Gothia Cup. Och en gång i samband med Way out West sålde jag en macka till Fricky (tror jag i alla fall, det var väldigt likt).

Men ungas första kontakt med arbetsmarknaden ska inte präglas av missförhållanden. Man ska inte behöva stå ut med elakheter, farligt ensamarbete, trakasserier eller stressig arbetsmiljö. Man har precis samma rättigheter och skyldigheter som alla andra på arbetsmarknaden – och man ska aldrig behöva ta någon skit bara för att man är tacksam över att överhuvudtaget ha ett jobb.

För utan alla unga som arbetar på snabbmatsrestaurangerna runtom i landet blir det inget fyllekäk efter klubbarna stängt, ingen medköpt mat till tågresan och ingen burgare efter fotbollsmatchen.

Fler unga borde engagera sig fackligt för att få till en förändring. Men fler chefer, och ja – även kunder borde tänka på sitt beteende mot personalen. Jag hoppas att kommande generationer får det bättre än min har haft.