Historiespecial: Martin Luther King

M artin Luther King var bara trettionio år (lika gammal som Jesus när han korsfästes, brukar vissa framhäva) när han 1968 blev skjuten stående på en balkong i Memphis, Tennessee. Under ett tal mindre än ett dygn tidigare hade han yttrat de profetiska orden: ”Jag har varit på bergets topp och jag har sett det förlovade landet. Jag kanske inte kommer dit med er, men jag vet att vi, som ett folk, kommer dit.”

Med skottet mot balkongen mördades en av de mest inflytelserika personerna inom den amerikanska jämlikhetskampen och en stor symbol för medborgarrättsrörelsen. 50-årsdagen av Martin Luther Kings död uppmärksammades på flera håll förra året och blåste liv i frågan om antirasism i USA, där många menar att den är mer aktuell än någonsin.

Martin Luther King föddes 1929 i Atlanta i USA. Han var son till en pastor och familjens stora kyrkliga engagemang drev även Martin Luther King att så småningom söka sig till pastorsyrket. Han hade, i jämförelse med många andra svarta vid den här tiden, en relativt välbeställd, nästan småborglig, uppväxt. Segregationen var dock alltid högst närvarande och Martin Luther Kings vita barndomsvänner förbjöds flera gånger att leka med Martin Luther King och de andra svarta barnen. Det i kombination med Martin Luther Kings pappa ”Daddy King” ofta predikade om ojämlikheten i samhället och lidandet Martin Luther King såg hos andra svarta gjorde att han tidigt engagerade sig i medborgarrättsliga frågor. I dag är han, sida vid sida med ikoniska gestalter som Rosa Parks och Malcolm X, en av de största förgrundsgestalterna för antirasism – i USA men också hela välden.
– Man kan inte undgå att USA har en enormt stor inverkan på resten av världen när det kommer till konsumtion av kultur. Därför är en stor del av den amerikanska historien historia som hela världen blir tvungen att ta till sig. På något sätt representerar han för många startpunkten för att det accepteras att man lyfter den här typen av frågor, säger Aretha Bergdahl.

Hon är journalist på Nyheter 24 och skriver ofta rasism- och jämställdhetsfrågor. Under sin uppväxt bodde hon under flera år utomlands med sin familj och det var där hon stötte på Martin Luther King första gången.
– När vi bodde i Indien firade vi Martin Luther King-dagen varje år. Då var jag för ung för att förstå sammanhanget, men det var nog första gången jag presenterades för konceptet av att kämpa för mänskliga rättigheter. Martin Luther King var den första person som jag förstod var känd för att ha kämpat för människor, säger Aretha Bergdahl.

King ses i dag som en självklar del av medborgarrättsrörelsen men det är lätt att glömma att motståndet han mötte var enormt. Inte bara kämpade han mot de som ville hålla svarta och vita åtskilda, utan också mot de inom samma rörelse som inte hade tålamodet att vänta på att demokratins kvarnar skulle mala utan hellre ville ta till våld. Dessutom skiftade hans popularitet i politiken beroende av inställningen till medborgarrättsrörelsen hos den just då sittande presidenten. Alla dessa faktorer ledde till att King ständigt levde med dödshot: man sökte igenom platserna där han skulle tala efter krypskyttar och han fick upprepade bombhot mot sig. En gång detonerade en bomb utanför hans hem där hans fru och barn befann sig.

När Martin Luther Kings kropp obducerades kunde man konstatera att han hade ett hjärta som en 60-åring – skador orsakade av stress. Aretha Bergdahl tror det är viktigt att uppmärksamma inte bara vad King lyckades åstadkomma, utan under vilka tuffa förhållanden han levde för att kunna förändra.
– Det kan ofta skönmålas: ”han var en pacifist, alla höll händer och det var så fint, sen blev han skjuten och då var det slut”. Man måste komma ihåg att han absolut inte var populär bland alla när han var aktiv. Man ska inte underskatta den fruktansvärda kampen som det var att vara en av de största, och på många sätt första, rösten att göra det han gjorde.

Förutom att vilja förändra genom icke-våld (inspirerad av bland andra Mahatma Gandhi) förändrade Martin Luther King genom att vilja sammanföra olika kamper under samma paraply. Han ställde sig på vietnamesernas sida i Vietnam-kriget och deklarerade att han ville gå till krig mot fattigdomen i USA, oavsett vem den drabbade. Aretha Bergdahl tror att det är en av de stora behållningarna i hans arv i dag.
– Jag tror han lämnade efter sig en känsla av en rörelse, av ett vi. Historiskt sett hade marginaliserade grupper ställts mot varandra. Nu kom tanken att kräva bättre som ett kollektiv: att vi alla kräver förbättring. En känsla av även om man misslyckas eller inte har man rätten att försöka förändra. Jag tror att det handlar om att se så mycket självvärde i sig själv att man förstår att man förtjänar bättre. Att kunna ställa sig i samhället och säga ”jag förtjänar inte mer än någon annan – men lika mycket som andra.”

Vem tror du är dagens Martin Luther King? Finns det någon sådan?
– Det är svårare i dag, för i dag finns det så många! Många människor höjer sin röst för många olika saker och eftersom man kan bli stor på sociala medier kan många nå ut. Jag tror att vi kommer prata mer om rörelser än enskilda personer i framtiden. Men kanske Greta Thunberg, som är historisk redan idag? Och någon som blivit otroligt stor i afrosvenskars frågor är Lovette Jallow (som har Instagramkontot blackvogue_se, reds anmärkning), säger Aretha Bergdahl.
– Några andra jag ofta tänker på i USA är överlevarna från skolskjutningarna i Parkland. De har blivit en stor drivande faktor i frågor om vapenlagar. De är lite som Martin Luther King: det finns saker vi har vetat så länge, det enda som behövs ibland är att någon samlar andra människor och säger: nu har det här hänt 50 gånger, vi orkar inte mer!

Vi återkommer till USA:s starka ställning i form av kulturell stormakt och hur det har gjort Martin Luther King till en ikon världen över. Om Martin Luther King och hans öde har det skrivits otaliga böcker, gjorts spelfilmer och dokumentärer, det finns en uppsjö av låtar med referenser till honom eller samplingar av det ikoniska talet I have a dream. Aretha Bergdahl berättar om hur kultur har påverkat henne, som när albumet Suedi med Erik Lundin kom. Han kunde sätta ord på det mellanförskap hon och många rasifierade med henne kände och gav också vita berättelser de inte visste fanns.

– Jag tror att kultur är nyckeln till att få ut budskap till så många som möjligt. Om man kan underhålla folk – folk är ju ganska enkla varelser – och har ett budskap så kommer de ta till sig det, eller i alla fall konsumera det, säger Aretha Bergdahl och fortsätter:
– Ser man bara på senaste Marvel-filmen till exempel – jag trodde inte jag skulle reagera så starkt men jag grät på bion. Tänk att vi har kommit till en tid där det inte blev plojjigt utan känns naturligt med kvinnliga huvudroll där romans inte är i fokus! 

I dag skapar Martin Luther King fortfarande debatt. Rörelsen Black Lives Matter som vill uppmärksamma statens våld mot svarta och de senaste årens tilltagande debatt om vapenlagar är några exempel där Kings tankegods lever kvar. Frågan om alla människors lika värde har också aktualiserats i och med den framväxande vågen av högerpopulism och högerextremism i USA så väl som resten av världen. Aretha Bergdahl ser att det är lätt att känna hopplöshet inför utvecklingen, men är optimistisk inför framtiden.
– Det är lätt att bli så nedslagen efter sådant som det som hände på Nya Zeeland – man blir lätt extremt trött och ledsen.Men jag tror det är viktigt att komma ihåg att bra saker ofta inte uppmärksammas lika mycket som dåliga saker. Förhoppningsvis har kan vi arbeta och skapa en bättre värld i framtiden, att ens barn kanske slipper gå igenom det man själv gjorde. För vad ska man göra – lägga sig ner och dö? Det kommer alltid finnas motrörelser men alternativet är att ge upp, och det alternativet finns inte.

Visste du att? 

Martin Luther King hette egentligen Michael King Jr efter sin pappa. Men Michael King senior bytte namn till Martin Luther King som en hyllning till den tyske prästen Martin Luther som genomförde den protestantiska reformationen på 1500-talet, och då fick också hans son samma namn.

Martin Luther Kings barn har alla varit engagerade i medborgarrätssfrågor efter faderns död. Hans barnbarn Yolanda Renee King, 10, höll förra året ett brandtal för skärpta vapenlagar där hon refererade till sin farfars berömda tal I have a dream.

Det har rått delade meningar om James Earl Ray, som dömdes för mordet på King, faktiskt var skyldig. Istället har det funnits teorier om att det skulle vara ett beställningsmord från allt från regeringen till KKK eller en mer våldsam del av medborgarrättsrörelsen.

Vill du veta mer om Martin Luther King?

Utställningen Rätten till frihet på Nobel Prize Museum i Stockholm handlar om Martin Luther King och är öppen fram till och med september 2019.

Boken Martin Luther King: hans dröm och vår verklighet utkom 2018 i samband med 50-årsdagen av hans död.

Filmen Selma från 2015 skildrar medborgarrättsmarschen som gick från Selma till Montgomery 1965.

I avsnittet ”Free at last! Martin Luther King Jrs politiska filosofi och demokratiska tänkande” i podden En svensk tiger diskuterar Ola Larsmo och Henrik Arnstad Martin Luther King och hans idépolitiska tankearv.