Ett farväl

N är denna text publiceras gör jag min sista dag som chefredaktör och ansvarig utgivare för Frihet.

För er som följt Frihets arbete under mina 3 år är det ingen nyhet  att mycket hänt med plattformen. Både när det kommer till hur vårt innehåll ser ut och vilka frågor vi valt att prata om. 

Förklaringen är enkel.

Mitt mål har varit att Frihet ska bli en plattform som unga arbetargrabbar kan relatera till. Det är inte ett okontroversiellt åtagande. 

Det är heller ingen lätt uppgift när man tar en närmre titt på förutsättningarna. I praktiken har det inneburit en total omdaning av vad Frihet är.

Det är det svåraste jobbet jag haft, jag skulle ljuga om jag påstod något annat, men det har också varit det viktigaste.

Män har aldrig varit så skeptiska till socialdemokratin som idag. Särskilt illa är det bland de unga killarna. Den som inte tror mig kan enkelt kolla upp hur det senaste skolvalet gick. Det enda glädjande resultatet där är att min hemstad Vänersborg är en av sex kommuner där S blev största parti. 

Det finns många skäl till  varför det blivit såhär. Jag tror det främsta skälet, krasst uttryckt, är att Socialdemokraternas politik inte varit tillräckligt bra. 

Detta är ett problem av flera skäl. Dels är det en fråga om vänsterns möjligheter till parlamentarisk majoritet. Dels är det en fråga om Socialdemokraternas identitet, om vilka som utgör partiets väljarbas. Om man till exempel vill vara ett arbetareparti måste det också speglas i både medlemmar och väljare.

Men det är också en fråga om något annat. Att vara ung kille idag innebär att tillhöra en generation som kommer få det sämre än tidigare generationer och att växa upp i ett samhälle som är svagare och mer splittrat än på mycket länge. Killar halkar efter i skolan, är de som främst drabbas av kriminalitet och är överrepresenterade i självmordsstatistiken för att bara nämna något. Dessa frågor får inte mötas av nonchalans.

Att vara ung kille idag innebär också att överösas med demagoger som utnyttjar känslan av utanförskap för att sprida hatfulla agendor. I brist på andra krafter som tar den som känner att samhället är på väg åt fel håll på allvar har många radikaliserats. Många fler kommer att radikaliseras. Det händer just nu. 

Vänstern ses inte som ett alternativ för dessa människor. Det är synd. När vänstern utgår från människors vardag och lyckas samla många från breda samhällsgrupper kan den bättre än någon annan politisk rörelse skapa det goda samhället. 

Mina insikter efter att ha jobbat med detta är att alltid vara beredd på att testa sig fram och  ompröva metoder. Vi kan inte styra över hur unga konsumerar media, vi kan antingen anpassa oss efter utvecklingen eller bestämma oss för att vara irrelevanta. 

Den kanske allra viktigaste insikten är dock att det är viktigt att vara lyhörd. Att lyssna på människor och ta deras oro på allvar. Det är inte någon abstrakt diskurs som gör att gängkriminaliteten skrämmer, det är att den på riktigt sätter skräck i sin omgivning. Det är heller inte klimatförnekande som gör att människor suckar över bensinskatter, det är det enkla faktum att ökande priser får direkta ekonomiska konsekvenser för alla de som är beroende av en bil. 

Att Frihet idag når ut till många fler visar också värdet av att hålla kursen över tid, oavsett hur vindarna blåser. Att stå fast i vad man tror på.

Det känns skönt att konstatera att vi börjat växa rejält, det är något jag känner mig trygg med att Frihet också i framtiden kommer fortsätta lyckas med.

Socialdemokratin står inför en utmaning som är avgörande för dess framtid. Någon måste vända trenden. Annars är vi förlorade.