Tiktok – oskyldig dans eller verktyg för spionage?

Ä ven om du inte själv har Tiktok har du säkert sett videos därifrån i andra sociala medier. I appen lägger man ut korta videosnuttar, ofta med danskoreografier eller läppsynkar till en låt. Och konceptet är minst sagt populärt.

Appen lanserades 2016 och har sedan dess laddats ner två miljarder (!) gånger. Det är den sjunde mest nedladdade appen på hela 2010-talet – trots att den lanserades så sent.  I dag räknar man med att det finns cirka en miljard användare i 150 länder: att nå ett så stort antal tog Facebook åtta år, men Tiktok bara fyra. De flesta av Tiktoks användare (cirka två tredjedelar) är under 30 år. Det finns en 13-årsgräns men även yngre personer än så använder Tiktok.

Okej, så långt allt väl. Men varför bråkar man så mycket om Tiktok då? Anledningen  är plattformens ägare – det kinesiska företaget Bytedance.

För precis som på andra sociala medier-plattformar sparar Tiktok på sina användares data, en hårdvaluta till företag som vill kunna rikta annonser. Men eftersom Tiktoks ägare är kinesiska finns en oro att datan också kommer hamna i händerna på den kinesiska regimen, då landets lagstiftning ger dem möjlighet att samla in data från företag.

Bytedance har sagt att de skyddar sina användare och deras data, men många är långt ifrån övertygade. I Indien har Tiktok förbjudits (tillsammans med andra kinesiskt ägda appar) och i USA vill Donald Trump att Tiktoks amerikanska verksamhet får amerikanska ägare: om inte tänker han förbjuda appen, för att skydda de amerikanska medborgarnas data. I Sverige har anställda på flera medier, som SVT och SR, förbjudits att använda appen. Ansvariga för IT-säkerheten menar att Tiktok till skillnad från andra appar döljer vilken information de samlar in och vart den tar vägen, vilket gör den till en säkerhetsrisk.

En annan anledning till kontroverser är att användare kunnat se att plattformen manipulerar innehåll som handlar om sådant som administratörerna inte vill att appen ska visa. Bland annat har innehåll som visar protesterna i Hong Kong försvunnit, och diskussioner om hur folkslaget uiguer behandlas av den kinesiska staten har begränsats. Även HBTQ-personer och personer som har funktionsnedsättningar har haft innehåll som har censurerats.

Samtidigt har Tiktoks genomslagskraft varit enorm och många är oroliga över vad som händer om appen börjar förbjudas. Formatet har spridit sig till andra plattformar och Instagram tar fram liknande funktioner för att rida på vågen.

Diskussionen om hur sociala medier använder vår data och hur den kan påverka oss politiskt har intensifierats de senaste åren. I fallet Tiktok ställs frågan på sin spets av att en så stor del av användarna är minderåriga. Den 15 september hamnar frågan om ett förbud i USA i en ny fas: då infinner sig den deadline som företaget Microsoft har för att ta fram en plan för hur Tiktoks amerikanska verksamhet skulle kunna drivas i deras regi.

Videosnuttarna med danskoreografier och läppsynk kan verka harmlösa, men är just nu ett slagfält för vår tids stora frågor: stormakternas konflikter, företagens datainslamling och demokratins utsatthet.