Vad är NATO?

.

1. Vad är NATO?

NATO, eller North Atlantic Treaty Organization, är en mellanstatlig militär försvarsallians som i dagsläget består av 30 medlemsländer i Europa och Nordamerika.

En mellanstatlig organisation kan enkelt beskrivas som en organisation bestående av medlemsländer som samarbetar genom enhällighet (Konsensus). Det finns generellt inga juridiska påföljder om länder bryter mot samarbetet. Detta skiljer sig mot en överstatlig organisationer, exempelvis EU, som har ett överstatligt parlament som stiftar lagar.

NATO grundades 1949 för att säkerställa fred och säkerhet i medlemsstaterna till följd av andra världskriget.

2. Hur styrs NATO?

NATO styrs främst av konsensusbeslut mellan medlemsländerna. Det finns även en organisation som styr det dagliga arbetet, och som leds av NATOs generalsekreterare. Idag är den f.d. socialdemokratiska statsministern i Norge, Jens Stoltenberg, generalsekreterare för NATO.

3. Vad är den viktigaste poängen med NATO?

Den viktigaste delen av NATO är Artikel 5. Denna försvarsklausul säger att ett väpnat angrepp på ett av medlemsländerna ska ses som ett angrepp mot alla NATO-länder.

En avgörande del av NATO:s försvarsförmåga är USA:s försvar. Och att flera NATO-länder har kärnvapen. Teorin är att fientliga stater inte kommer vilja anfalla ett NATO-land på grund av rädslan att bli attackerat med kärnvapen.

4. Vad innebär ett medlemskap?

Ett medlemskap innebär att Sverige för det första tydliggör sin militära allians med resterande NATO-medlemmar. Sverige lovar alltså att följa artikel 5, och att gemensamt vara en del av att försvara andra NATO-länder.

Ett medlemskap innebär också att Sverige lägger minst 2% av BNP på försvaret. Idag är 2% av svenskt BNP ungefär 110 miljarder kronor. Regeringen har sedan tidigare beslutat att Sverige ska lägga 2% av BNP på försvaret.

Av dessa ska 20% gå till materielinvesteringar, och Sverige ska även bidra till NATO:s gemensamma budget med ca. 50 miljoner euro per år.

5. Hur skulle Sverige påverkas av artikel 5 om vi gick med?

Om Sverige blev medlem i NATO, och ett annat NATO-land blev anfallet, skulle ett angrepp mot det landet anses vara ett angrepp även mot Sverige. Det innebär att Sverige skulle behöva vidta åtgärder för att hjälpa det attackerade NATO-landet. Exakt hur den hjälpen ser ut är inte helt klarlagt, men det skulle troligtvis innebära allt från materiell hjälp till mer konkreta militära åtgärder. Exempelvis att skicka trupper.

6. Hur påverkas värnpliktiga om Sverige går med i NATO?

Försvarsmakten gör bedömningen att de inte påverkas alls. Att använda värnpliktiga vid försvaret av annat NATO-land skulle kräva ytterligare politiska beslut, inte enbart NATO:s artikel 5.

7. Vad är konsekvensen om Finland går med i NATO, men inte Sverige?

Om Finland går med i NATO, men inte Sverige, så står Sverige som ensamt land i Norden utanför NATO. Försvarsmakten bedömer därför att förutsättningarna för att försvara Sverige tillsammans med andra försämras om Finland går med utan Sverige. Försvarsmakten anser vidare att det är stor sannolikhet att övriga internationella samarbeten skulle försvagas om Sverige står utanför NATO, vid ett finskt medlemskap.

Försvarsmakten bedömer också att Rysslands intresse för Sverige skulle öka om Sverige står utanför NATO. Detta då Sverige blir mer strategiskt viktigt vid ett potentiellt krig.