Åsikt
Gå vidare från kulturkriget!
Det är dags att gå vidare från kulturkriget. Sluta bli provocerade och osakliga i en debatt som polariserar samhället, det skriver Gustav Österman, Redaktör på Frihet.
F ör någon vecka sedan skrev Sverigedemokraternas riksdagsledamot Björn Söder på Twitter att han blev upprörd över att en busschaufför lyssnade på musik från mellanöstern. Det skapade ett hav av både upprörda känslor och förlöjliganden av Söders uttalande. Kulturkriget var i full gång.
Det finns dock ett problem med denna typ av kulturkrig. Det splittrar samhället i den traditionella höger- och vänsterpolitiken. Det kan sägas mycket om människor som gnäller över vilken musik som busschauffören spelar, men faktum är att dessa individer finns på hela den traditionella politiska skalan. När konflikten blossar upp kring musik på bussen, eller sillamackor i Skåne, och resterande politiker enbart förlöjligar dessa uttalanden så finns det en risk att människor som sympatiserar med detta känner sig alienerade eller bortglömda. Detta har högerpopulister världen över kunnat kapitaliserat på i snart två decennier. De framstår som partierna som står upp för denna typ av verklighetens folk, gärna i konflikt mot klägget i Stockholm.
När det var dags för frågor så ställde en deltagare en fråga om varför Sverige ger pengar i bistånd till det han kallade för skitländer istället för att ge det till våra svenska pensionärer.
Så hur kan man hantera denna typ av kontroversiella och provocerande uttalanden utan att förlöjliga en stor grupp människor? Ett exempel fick jag bevittna när jag nyligen lyssnade på Magdalena Andersson som presenterade statsbudgeten. När det var dags för frågor så ställde en deltagare en fråga om varför Sverige ger pengar i bistånd till det han kallade för skitländer istället för att ge det till våra svenska pensionärer. Ett språkbruk direkt taget från Donald Trump och som närmast definierar strategin att uttrycka sig på ett sätt som skapar kontrovers och starka känslor. Magdalena Andersson svarade lugnt att hon för det första inte anser att det finns skitländer, men att det definitivt finns tveksamma regimer. Hon fortsatte genom att svara på sakfrågan om varför hon tycker att Sverige ska ge bistånd till utsatta länder och samtidigt satsa på pensionerna. Andersson blev varken provocerad eller tagen på sängen av frågan. Hon förlöjligade inte heller studentens provocerande retorik utan svarade istället resonerande och konkret på frågan. Ett bra exempel på hur man kan neutralisera kulturkriget och istället fokusera på konkret ekonomisk politik.
För att bemöta denna provocerande och splittrande retorik så gäller det alltså för att fokusera på de konkreta frågorna, och sluta låta sig provoceras. Detsamma gäller även för kontroversiella uttalanden på sociala medier. Man bör inte låta sig provoceras eller förlöjliga förslag, utan antingen fokusera på att resonera i sakfrågan eller helt släppa det.
Vi kan ta Björn Söders uttalande som exempel: Ska en busschaufför få lyssna på musik från mellanöstern? Ja det tycker jag, jag har nämligen ingen direkt åsikt om vad busschauffören lyssnar på för musik. Jag kan däremot förstå, och hålla med om, att det inte ska vara så hög ljudnivå så att det påverkar passagerarna negativt. Jag förstår nämligen också att människor kan tycka att det är jobbigt att bli påtvingade busschaufförens musiksmak, oavsett vad denna är.
Genom att fokusera och resonera utifrån sakfrågan så får vi en nyanserande och respektfull dialog med individerna som känner sig svikna, och minskar på så sätt polariseringen. Det tror jag är det enda sättet att gå vidare från kulturkriget.
Du kanske också gillar:
-
The battle of Bulletin
Nils Dahlgren, Chefsredaktör
-
Sluta vara ängslig och osaklig
Gustav Österman