Så finansieras de svenska högerpartierna
Valet 2022 kan bli otroligt jämt. Högerpartierna med Moderaterna i spetsen ligger dåligt till i opinionen och kommer göra allt som krävs för att vinna regeringsmakten. Då krävs infrastruktur och pengar. Men varifrån kommer detta?
Svenskt Näringsliv & Timbro
D et mest kända exemplet av högerns intresseorganisationer är Svenskt Näringslivs Tankesmedja Timbro. Enligt en rapport som Arena Opinion släppte 2018 har Svenskt Näringsliv satsat ca. 500 miljoner kronor på Timbro sedan 2003. Det är ca. 30 miljoner kronor per år. Timbros pengar går till att finansiera projekt vars syfte är att påverka opinionen högerut och stärka högerpartiernas ställning i politiken.
Ett av Timbros viktigaste verktyg för att påverka opinionen är utbildningar som tankesmedjan bekostar åt ungdomspolitiker. Det finns ett tiotal utbildningar och nätverk som har som huvudfokus att utbilda framtidens högerpolitiker. Detta syns inte minst i Timbros ledning.
Timbro drivs idag av den före detta ordföranden för Moderata Ungdomsförbundet Benjamin Dousa, och drevs innan dess av Karin Svanborg-Sjövall som idag jobbar som politisk sakkunnig för Moderaternas partiledarstab. Det är enbart två av en lång rad profilerade Moderater som är, och har varit, verksamma hos Timbro.
I samma rapport från Arena Opinion påtalas även att Svenskt Näringslivs totala budget för politisk påverkan är uppåt 994 miljoner kronor. Detta inklusive Timbro.
Svenskt Näringsliv står också själva för politisk kommunikation. Den tidigare kommunikationschefen Johan Jakobsson, som nyligen lämnade rollen, har tidigare varit partisekreterare och chef för Liberalernas riksorganisation och sägs vara en av hjärnorna bakom Liberalernas högersväng under Nyamko Sabuni.
Skattebetalarnas förening
Ett annat exempel på högerns intresseorganisationer är Skattebetalarnas förening. Föreningen startades 1921 av Marcus Wallenberg som tidigare varit ordförande för Sveriges Industriförbund som senare blev en del av Svenskt Näringsliv. Föreningen är en lobbyorganisation som ska verka för lägre skatter och mindre slöseri med resurser. Detta kan självklart framstå som hedervärt, men landar i praktiken i generellt stöd för högerpolitik oavsett vad.
Skattebetalarnas förening hade 2020 kostnader på ca. 21 miljoner kronor, och totala tillgångar på över 50 miljoner kronor. Föreningens ordförande är det moderata före detta regionrådet Pia Kinhult. Ett antal profilerade högerpolitiker, samt före detta Timbro-medarbetare, finns också representerade i styrelsen. Bland de anställda finner vi också ett antal moderata profiler, exempelvis den före detta moderata riksdagsledamoten och MUF ordföranden Erik Bengtzboe som avgick efter att han fuskat med ersättningen från sitt riksdagsuppdrag. Pengar som han alltså fick från skattebetalarna. Det kan uppfattas som märkligt att han fick en ledande roll i en organisation som ska minska slöseriet på skattemedel.
Detta är enbart två av ett antal borgerliga organisationer som i det dolda lägger miljontals kronor på ett regeringsskifte i höst i form av utbildningar, rapportsläpp, debattartiklar, sponsrade inlägg i sociala medier och mycket mer.
Det finns inga uppgifter om att dessa pengar går direkt till högerpartierna. Pengarna går istället till tjänstemän och opinionsbildare vars mål är att få en borgerlig regering efter valet 2022. Men vad är egentligen skillnaden? Ingen.
Du kanske också gillar:
-
Med svenska nationalister behöver Sverige inga fiender!
Gustav Österman
-
Varför flyger inte Miljöpartiet?
Redaktionen