Hur rädd ska man vara för ryssen egentligen?

D esinformation och fejkade nyheter har funnits i alla tider. Foliehattar, lögnare och allehanda konspirationsteoretiker har alltid spridit påståenden som inte stämmer. Men på senare tid har lögnerna blivit ett mycket större samtalsämne. De ses som en större fara än förut. Det kommer sig bland annat av de senaste valen i USA och Europa. Debatten har blivit stor om hur de blivit påverkade av desinformation och fejkade nyheter. Sidor som ser ut som nyhetskanaler publicerar “nyheter” som sedan sprids av falska konton på Facebook och Twitter. Plötsligt nås en väldig massa människor av påståenden som är osanna och debatten präglas av påhitten. Propagandametoden växer, främst från högerextremt håll.

Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms Universitet och har skrivit en bok om så kallade ”alternativa fakta”. Hon menar att det splittrade medielandskapet har skapat ett debattklimat där det pågår en kamp om verklighetsbeskrivningen.

– Desinformation sprids av olika skäl, säger Åsa Wikforss. Dels finns politiska grupperingar som vill etablera en verklighetsbeskrivning som gynnar deras syften. Och när man hör ett påstående tillräckligt många gånger tar man det för en sanning, oavsett om man har skäl att tro det eller inte. Det mänskliga psyket fungerar så. Det är mycket lättare att ta till sig information än att slå den ifrån sig och vår instinkt är att lita på andra. Särskilt de som vi anser tillhör samma grupp som oss själva. Det har evolutionära skäl, om många ropar att tigern kommer behöver vi lita på det för att springa därifrån. Men det ställer till det när många ropar falska påståenden om till exempel invandring eller miljöpåverkan. Ett syfte med desinformation kan också vara att skapa större splittring i ett samhälle. Och så finns det de som tjänar annonspengar på provocerande inlägg som många delar och klickar på.

Kampanjer med desinformation sprids både inom länder och kommer utifrån. Ett land som ofta nämns i sammanhanget är Ryssland. Martin Schori är utrikesredaktör på Aftonbladet som bevakat valtrollningarna i USA och Europa och svarar på varför.

– I varierande grad har valen i USA och Europa utsatts för just rysk påverkan. För Sveriges del kan det så klart också handla om Nato-frågan, att vissa grupper tjänar på att påminna om det ryska hotet. Ibland är det svårt att veta var desinformationen startar, men Ryssland har varit ganska öppna med att man vill bedriva den här typen av krigföring. Även om man nu ofta avfärdar anklagelser om valpåverkan, till exempel, som russofobiska konspirationsteorier.

Utgör det här ett stort hot mot Sverige?

– Hur desinformation i form av ”falska nyheter” och propaganda skulle påverka Sverige är mycket oklart. Effekten är svår att mäta. I USA tycks den ha påverkat debatten, men fått mycket liten effekt på valresultatet. Vi har ett annat politiskt system, med starka partier och där hälften av väljarna alltid röstar på samma parti de alltid gjort. Men en alltför smutsig kampanj, som förstärks av påverkansoperationer som försöker elda på de här motsättningarna, kan säkert få en del att stanna hemma på valdagen. Och då har man väl lyckats.

Både Åsa Wikforss och Martin Schori lyfter politisk polarisering som ett av de största problemen. En polariserad debatt är lätt att manipulera med dold propaganda.

– Jag tror att det kommer bli en stökig valrörelse, säger Martin Schori. Sverige tycks vara mycket polariserat. Vi ska vara varsamma och prata om att det är troligt att andra försöker lägga sig i vårt val, men utan att skapa panik. Jag tycker att det är illa nog att andra länder försöker lägga sig i vårt val och vi borde försöka stärka vår beredskap för att möta det. Och då menar jag absolut inte med lagstiftning som i Tyskland och Frankrike utan ett långsiktigt arbete för att minska polariseringen. Det är den desinformatörerna rider på och utnyttjar. Ryska statskontrollerade medier driver en tes om att Sverige går under på grund av invandringen. Det är samma tes som vi ser extremhögern i USA och svenska konton driva, inte sällan i symbios med varandra.

– Desinformationen handlar ofta om frågor som är extra laddade såsom invandring, säger Åsa Wikforss. Då får det stor effekt, eftersom man har mycket svårare att ta in fakta i en fråga man byggt upp sin identitet kring. När känslorna drar igång och vi blir arga på varandra förstärks vi och dem-tänkandet. Det blir ännu svårare att vara källkritisk. Därför är det så otroligt viktigt med ett lugnt och sansat demokratiskt samtal. Där har politiker en viktig roll. Se hur det går med en president som Donald Trump, han spär på den här utvecklingen. Dessutom använder Trump termen “fejkade nyheter” om de etablerade medierna. Då blir det ännu svårare att få till ett sansat samtal, om människor inte heller litar på de sakliga och neutrala nyhetsförmedlarna.